Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Nya böcker om Bibeln. Av Helge Persson - Gustaf Ankar: Historisk bibelsyn - Johannes Ljunghoff: Bergspredikan - Anton Fridrichsen: Johannesevangeliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I uppfattningen av Bibeln har något av en andlig revolution
inträffat. Det gamla på läran om bokstavsinspirationen grundade
betraktelsesättet har fått vika för ett s. k. historiskt. För många
människor har detta inneburit antingen en hädelse eller en katastrof för
deras tro. Det är därför ett vitalt intresse för varje bibelaktion,
som bygger på den nya grundsynen, att klart och ärligt göra reda
för denna. Detta är syftet med Gustaf Ankars bok Historisk
bibelsyn. Ordet historisk innebär enligt honom att »Bibeln avger
det grundläggande vittnesbördet om en särskild gudomlig
uppenbarelsehistoria». Detta är vid första ögonkastet en ganska
överraskande formulering. En helt annan definition ges i en av de
ovannämnda skrifterna, i Joh. Lindbloms radioinlägg. Där uppfattas ordet
historisk som kännetecknet på en viss arbetsmetod, vilken innebär, »att
vi med alla till buds stående hjälpmedel: språkliga, historiska,
arkeologiska, psykologiska, men också rent personliga, fastställa de
enskilda fakta och ordna dem i ett sammanhang, som tillfredsställer
det historiska sinnet». Motsättningen mellan dessa båda författare
är dock endast skenbar och dikterad av deras olika utgångspunkter.
Ankar söker ge en totalsyn med utgångspunkt från en systematisk
uppfattning, medan Lindbloms intresse är helt och hållet historikerns.
Bådas sätt att se saken är nödvändig, även om den senare uttrycker
sig klarare och enklare.
Tre nya arbeten i serien ge direkt bibelutläggning. Jesu
Bergspredikan tolkas av Johannes Ljunghoff i boken Bergspredikan.
Detta viktiga parti av evangelierna har uppfattats på mycket olika
sätt. Försöken att ur dessa ord konstruera en »Jesu enkla lära», en
etisk och moralisk livsnorm äro lika talrika som ogenomförbara.
Bergspredikans mening och verkliga avsikt når man endast genom
att ställa dess krav in under den absoluta tillhörigheten till Jesus.
Sammanhanget med saligprisningarna visar detta. Ljunghoff ställer
Guds rike och tillhörigheten till detta som det avgörande och
utreder så genom paralleller Bergspredikans olika bud och religiösa
grundbegrepp. Helhetssynpunkten kommer härigenom mindre klart
fram; Bergspredikan som en flammande appell till den fullkomliga
avgörelsen får man mycket liten aning om, men dess innehåll
framställes pedagogiskt och konsekvent.
En mycket genomgripande förändring har på senare tid inträtt i
uppfattningen av Johannesevangeliet. Medan man tidigare tvivlade
på dess historiska värde och tolkade det med tillhjälp av
religionshistoriska paralleller, söker man nu komma dess speciella egenart
på spåren och tillmäter det ett gott historiskt värde. Den anmälda
skriftserien har hedern att få publicera en av de allra modernaste
iindersökningarna på området, Anton Fridrichsens
Johannesevangeliet. Hans mening om författaren är följande: Omkring
år 100 skrevs det fjärde evangeliet av en okänd evangelist, vars
sagesman är evangeliernas s. k. älsklingslärjunge, boende i Efesus och
bärande hedersnamnet »den gamle». Denne talar ännu direktare i
de två sista Johannesbreven och Uppenbarelseboken. Klart och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
