Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 28 febr. 1940 - Hemvärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På åtskilliga platser i landet har redan stort intresse för skapandet
av hemvärnsorganisationer försports, men samtidigt har en viss
osäkerhet gjort sig gällande beträffande såväl uppgifternas ställande
som organisationsfrågans lösande. Då för någon tid sedan
överbefälhavaren för rikets stridskrafter begärde Kungl. Maj:ts bemyndigande
att få upprätta en hemvärnsorganisation, kom emellertid frågan i ett
nytt läge. I de direktiv, som försvarsministern utfärdade för en
skyndsam utredning i frågan, återfinnas de riktlinjer, efter vilka den
nya organisationen kommer att uppbyggas.
Sålunda fastslås det från början, att den tilltänkta
hemvärnsorganisationen skall infogas som ett led i landets militära
försvarsorganisation. Därmed förebygges, att organisationen kommer i konflikt med
lagen om förbud mot väpnade sammanslutningar. Vidare bör
organisationens geografiska kompetensområden principiellt fastslås.
Därvid torde en anknytning till den kommunala indelningen närmast
åsyftas. De enskilda hemvärnsmännen, vilka skola utväljas bland
dem, som vid krig ej kallas under fanorna, skola anställas med
kontrakt samt indelas efter militära grunder. De i kommunerna på detta
sätt organiserade hemvärnen skola underställas de redan befintliga
territoriella befälhavarna. Hemvärnsorganisationen skall nära
anslutas till redan befintliga skytte- och landstormsorganisationer,
vilket framför allt kommer att underlätta utbildningens bedrivande.
Slutligen förutses en central hemvärnsledning, direkt lydande under
chefen för armén.
Enligt de givna direktiven skall alltså hemvärnsorganisationen få
en klart militär karaktär. Således måste såväl utrustning som
beväpning vara sådan, att medlemmarnas enligt gällande internationella
bestämmelser räknas som soldater. Uppgiften torde till en början
åtminstone komma att begränsas till sådana som kräva
stridsverksamhet.
Då hemvärnsmännen i största möjliga utsträckning böra utföra sitt
civila arbete under ett krig, är det av synnerlig vikt att de ej åläggas
annan tjänstgöring än sådan av tillfällig natur. Bevakningstjänst i
vanlig bemärkelse torde därför knappast kunna komma i fråga.
En stor personlig beredskap och snabbt verkande
alarmeringsanordningar synas vara huvudvillkor för hemvärnets effektiva användning.
Då organisationen helt bygger på frivillig anslutning, torde stort
utrymme vid dess rekrytering och ledning beredas dess egna
medlemmar. Under nu rådande förhållanden är det av stor vikt att
hemvärnet snabbt kan bringas i funktion. Därför måste uppgifterna klart
avgränsas och organisationen göras enkel och rationell.
Hemvärnet är en samhällsföreteelse, med djupa rötter i svensk
historia. Man-ur-huseplikten har i vårt land alltid erkänts, fast den
under seklernas lopp tagit sig mångahanda former. Då våra äldsta
förfäder ville skydda sig från fiendernas anfall, vilket i fråga om
skoningslöshet och grymhet måhända icke stod det moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
