- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
225

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hemvärnet. Av Gustaf Petri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förflyttning till hotade orter måste samtidigt utöva inflytande på
hemvärnets organisatoriska utrustning, utbildning och
verksamhetssätt.

Hemvärnsförbanden måste sålunda ha en starkt decentraliserad
indelning. Gruppen, som utgör den lägsta enheten, måste snabbt
kunna samlas. Alarmeringen måste vara väl förberedd och
beväpning samt övrig utrustning nära till hands.

Varje hemvärnsman skall, liksom soldaten i den schweiziska
milisarmén, ha sitt vapen hemma hos sig. Han måste själv sörja
för sitt underhåll under bortvaron från hemmet och sålunda ha
matsäck för en eller ett par dagar lätt tillgänglig. Slutligen måste
transportmedel, helst bilar, finnas i beredskap. Då det gäller
uppspårandet av fiender kunna väl dresserade patrullhundar göra
stor nytta.

Om fienden uppträder i svaga avdelningar, bör han anfallas
och oskadliggöras. Större styrkor böra uppehållas till dess
tillkallade förstärkningar hinna fram. Hemvärnet kan alltså
uppträda antingen i enskilda grupper eller i högre förband, plutoner
och kompanier. Då det är fråga om mera omfattande fientliga
luftlandsättningsföretag, blir det tillkallade linje- eller
landstormsförband, som fullfölja striden.

Bland hemvärnets uppgifter förutsättes också i vissa fall
betjäning av luftvärnspjäser, som ej kräva ständig eldberedskap.
Sådan verksamhet synes kunna förekomma, då enskilda
industriföretag eller kommuner anskaffa luftvärnspjäser av mindre
kaliber, för vilkas betjänande särskilda serviser ur landstormen ej
anses nödvändig. De hemvärnsmän, som finna användning i
sådan tjänstgöring, måste givetvis erhålla därför avpassad
utbildning och ha sitt dagliga arbete förlagt till pjäsplatsernas
omedelbara närhet.


Otvivelaktigt äro de uppgifter, som åvila det blivande
hemvärnet, maktpåliggande. Det har också ifrågasatts, om dessa
uppgifter icke borde anförtros fastare organiserade förband till
exempel ur landstormen. Emellertid erbjuder en organisation på
frivillighetens grund säkerligen så stora fördelar, att någon
tvekan knappast kan ifrågakomma. Sålunda frigör hemvärnet, som
ju helt rekryteras av personal utanför den reguljära armén,
betydande delar av densamma, som eljest skulle bindas för
hemvärnsuppgifterna. Men den främsta fördelen med den frivilliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free