Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Italien och Medelhavet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
raidstyrka och för hemlandets skydd, vilket med all önskvärdhet
framgår av vidstående skiss, än att slå upp portarna till
Medelhavet. För att utjämna detta förhållande stå 12 torpedkryssare
och 12 oceanubåtar på stapeln. Den 1 maj i år tillfördes flottan 4
slagskepp, varav världens två modernaste på 35,000 ton. Mussolini
var den förste, som började bygga slagskepp efter
Washingtonkonferensen, men han ångrar måhända nu att han icke startade
dessa byggen ännu tidigare för att få bättre harmoni i
förhållandet mellan kryssare och slagskepp, av vilka de förra börja bli
gamla i det ögonblick slagskeppen uppträda.
*
Italiens s. k. naturliga aspirationer, sådana dessa framförts i
olika sammanhang och skiftande ordalag, kunna sammanställas i
följande: territoriella önskemål: 1) Gibraltar och den mittemot
liggande kuststräckan ställas under gemensam
spansk-italiensk-engelsk kontroll, eller också återförenas Gibraltar med det Italien
närstående Spanien; 2) Malta ställes för framtiden under italiensk
militärkontroll, men på själva ön skall ingen militär utan endast
internationell polis få uppehålla sig; 3) Djibouti och Franska
Somaliland överlämnas till Italien eller också upprättas en
internationell frihamn i Djibouti; därjämte komma de bekanta kraven
på Korsika, Nizza, Savoyen, Tunis och Egypten.
Övriga önskemål äro: 1) utvidgade koncessioner för Italien i
Tunis och Algeriet, vad Tunis beträffar återvändande till 1935 års
överenskommelse mellan Laval och Mussolini som aldrig trätt i
kraft; 2) försäljning av järnvägen mellan Djibouti och Addis
Abeba till Italien mot betalning i varor; 3) Italien erhåller
representationsrätt i Suezkanalens styrelse samt tariffreduktion och
befrielse från att betala i guld; 4) engelsk garanti mot framtida
blockad av Italien; 5) engelsk garanti mot ekonomiskt inflytande
på Italiens Balkanintressen; 6) flottparitet i Medelhavet.
Mot bakgrunden av de ovan angivna krigsmålen eller
aspirationerna skall man se dagens situation i Medelhavet. I Versailles
gick Italien miste om en del av de territoriella vinster, som
ententemakterna utlovade 1915 för att förmå Italien att förklara
krig mot Tyskland. Det efter freden uppkomna
motsatsförhållandet till västmakterna slog ut i full blom genom sanktionerna 1935,
varigenom Italien mer eller mindre mot sin vilja kastades i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0303.html
