Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Av Algot Werin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»halvt i tankar och halvt i sång» når ett molnigt Olympus och
där för solens gud klagar över människans elände. Han har mist
sin tro på det godas makt, det är en saga på vilken han har blivit
gammal och böjd. Allt jordiskt slutar ömkligt. Förr var det
herrarna som behärskade massan, nu är det pöbeln som styr och som
belåtet speglar sina behag i tidens sköld. Han ber solens gud
säga ett förlösande ord:
Det mullrar ur djupet som rullande block.
Statt upp, o herre, och hjälp den flock,
som än för själens höghet strider!
Stig högt mitt bröst! Den skaran rider
var dag till kamp, och vid tidens bryn
den hägrar fram som en andesyn.
Jag ömsar vikter. Jag flyttar makten,
och bragden flyttar med dem som ha vakten
vid hotad dörr, där det vankas sår.
Det stora, det sköna, det visa
får icke vila alltför mjukt
och vakna trött med sinnet sjukt.
Då vill jag de trennes lott ej prisa.
Då slår jag omkull deras purpurtält.
Då jagar jag ut dem i natt och svält.
— — — — — — — — — — — — — —
Jag ler åt tumlet, ty jag vet,
att ännu skall för allt, som lider,
för hjärtats blyga ödmjukhet
och själens kyskhet blomma nya tider.
— — — — — — — — — — — — — —
Var dag som gryr har sin nya bragd.
Ack, kunde jag blåsa bort dina år,
då skulle jag viska över ditt hår:
Bliv ung på nytt och en hjälte bliv,
ty nu, just nu, vore liv ett liv,
när allt vad du älskar och allt vad du ärar
förtrampas av hunnernas stormande härar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
