Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Balticum in memoriam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin egen välståndshöjning. Stora svårigheter bragte den
internationella jordbrukskrisen, som täppte till marknaderna för de
viktigaste exportvarorna eller sänkte jordbrukets produktpriser.
De tre länderna stodo inför nödvändigheten att komplettera
jordbruket med industri, men industrialisering fordrar en ansenlig
tids process. De stora exporthamnarna voro ofta tomma på fartyg
— för resenären det signifikativaste intrycket av näringslivets
svåra kris. Men trots dessa vedermödor, som säkerligen med tiden
övervunnits genom nya offer och försakelser, omhuldades och
frodades vetenskap och kultur. Icke minst främjades det
humanistiska arbetet, med dess starka nynationalistiska inriktning. De
forna folkspråken fingo en ny och sträng form genom den
flödande litteraturen, och särskilt etnografien blomstrade. Trots all
sin centralism har Sovjetregimen tolererat folkspråken och
dialekter i det gamla Ryssland, och det är kanske icke enbart en from
förhoppning att estniskan, lettiskan och litauiskan skola överleva
den nya hårda vintern. I Lettland har det sagts, att de tusentals
bevarade folkvisorna från tiden före tsar Peters erövring varit
det starkaste bindemedlet för den undertryckta nationaliteten
under förryskningens tid; när russificeringen kom, dogo både
skaldernas inspiration och sången på folkets läppar. Nu saknas
det tysk-baltiska inslaget som kulturell motvikt mot det ryska
trycket. Nu ha också utrotningsmetoderna brutaliserats och
raffinerats. Men tjugu års intensivt arbete har å andra sidan
givit de nationella språken och de nationella kulturerna en
fasthet, som dessa förut aldrig ägt och som ingen rysk nedisning borde
kunna helt bryta och utplåna.
Sällan har man utomlands sett en sådan frihetskärlek
manifesterad som i de tre randstaterna. Den (f. ö. i Stockholm gjutna)
monumentala frihetsstatyn på Bribibasallén i Riga lär ha
blomsterhöljts i smyg under den nya arbetarregimen, ända tills denna
demonstration förbjöds. Den säger nog mera än de artificiella
röstsiffrorna om inställningen till Sovjet. Finns det någon
imposantare minnesgärd över ett frihetskrigs hjältar än
Brödrakyrkogården i Riga? Var såg man en mer gripande syn än
frihetskrigsinvalidernas samling varje afton vid den okände
soldatens grav utanför Vytautasmuseet i Kaunas? Och har man
någonsin en starkare förnimmelse av en västerländsk utpost än i
Narva, där bakom Ivangorod skyttegravarna från inbördeskriget
ännu bevarats? I sin idrott och sina sångarfester har framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
