Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivet och krisen. Av Vilhelm Lundvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande och växande utrymme tillkomma det enskilda
initiativet och den enskilda handlingskraften.
En uppmaning till initiativ har sålunda framförts, och den
riktar sig dels till de enskilda företagarna såsom sådana, dels till
deras organisationer. Från bådadera måste svaret bli i princip
tillmötesgående, ty det varom här är fråga, nämligen en
effektivisering och utbyggnad av produktionen, är icke blott ett
samhällsintresse utan det är också i eminent grad ett företagarintresse.
Det är emellertid uppenbart, att företagarna ha berättigade
anspråk på att erhålla en något konkretare kännedom än som
hittills kunnat bjudas dem angående de förutsättningar, under vilka
de väntas skola göra sina insatser. På denna punkt torde tarvas
klarlägganden i åtskilliga avseenden.
Ekonomisk verksamhet i det fria företagandets form är alltid
förbunden med risker. Risktagandets ena sida är vinstchansen,
dess andra förlustmöjligheten. När den ekonomiska politiken
syftar till att sporra företagarna till större prestation måste den
se och erkänna bådadera. Sker så, kan detta icke undgå att öva
inflytande exempelvis på den statliga finanspolitiken. Under det
hittillsvarande skedet av stormaktskriget torde det främsta målet
för den svenska finanspolitiken ha varit upprätthållandet av
penningvärdet. Konsekvent tillämpade måste emellertid de principer,
som nu antytts såsom de bärande i den nya ekonomiska politiken,
leda till att produktionens upprätthållande blir ett mål,
sidoordnat med det penningpolitiska. Äro statsmakterna villiga att
deklarera denna norm? En antydan om att de icke stå
främmande för denna tankegång återfinnes i varje fall i
finansministerns förut åberopade tal, däri han förklarar, »att det
nödvändigaste ändå är att hålla produktionen i gång. Har allting blivit
gjort som kan göras för att välja ut den nyttigaste produktionen
få vi godta den prisnivå som blir resultatet av alla de
samverkande faktorerna.»
I nära sammanhang med den statliga finanspolitiken står i
flera hänseenden frågan om det enskilda företagets möjligheter
att i rådande läge bevara en sund finansiell struktur. Av denna
möjlighet beror i väsentlig utsträckning företagarnas
förmåga och villighet att bära de risker, som äro förbundna med
upptagandet av nya tillverkningar, vidtagande av
rationaliseringsåtgärder eller utbyggande av anläggningarna. Icke utan
fog lärer man kunna hävda, att en av anledningarna till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
