Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivet och krisen. Av Vilhelm Lundvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinsemellan och med statsmakterna blir av särskild vikt, när det
gäller tillvaratagandet av föreliggande exportmöjligheter. Men
det ämne, som här antydes, är av den räckvidd, att det förtjänar
sitt särskilda studium.
Även i andra än nu antydda avseenden ligger det makt uppå
att främja förbindelserna mellan olika led av näringslivets egna
organisationer och företagsformer; steg i sådan riktning ha
redan tagits. En företagargrupp, som drabbats hårt av
handelsavspärrningen, av värnpliktsinkallelserna och av det skärpta
läget på kapitalmarknaden är småindustrien. Dess speciella
förhållanden ha icke gjort den särskilt lämpad för att erhålla den
kompensation för förlorade arbetstillfällen, som betydande
grenar av den större industrien i icke oväsentlig grad kommit i
åtnjutande av i form av statliga beställningar för försvarets
räkning. Inför den kris, som till följd härav hotar den smärre
industriella företagsamheten i vårt land, har den större industrien
icke kunnat stå likgiltig. Initiativ ha därför från dess sida genom
Sveriges Industriförbund utgått till ett intimare samarbete med
företrädare för småindustriens intressen. Detta samarbete, som
man hoppas skall kunna utvidgas syftar i första hand till att i
högre grad än hittills tillföra de mindre företagen underleveranser
till storindustrien.
Ett annat utslag av kollektivt initiativ från industriens sida
föreligger i den kampanj för ett rationellare utnyttjande av våra
knappa bränsletillgångar, vilken startades av Sveriges
Industriförbund och Svenska Teknologföreningen i medio av juli och som
alltjämt pågår.
Att vara, icke att synas, kan förvisso angivas som den svenska
företagsamhetens motto. Detta gäller i synnerhet företagarens
insats i samhällsarbetet. Hans gärning har alltid inneburit och
kommer i dessa tider, då den största uppmärksamhet måste ägnas
det planmässiga samordnandet av mänsklig arbetskraft, råvaror
och maskiner, att i stigande utsträckning vara liktydig med ett
koordinerande av allmänna och privata intressen. Den
motsättning, som man så ofta hört talas om mellan dessa olika slag av
intressen, är, när uppgiften ligger i en framsynt företagares
händer, mången gång mera skenbar än verklig. De centrala
problemen för företagaren äro tillika centrala problem i
samhällsekonomien. Ett oräntabelt företag betyder sålunda icke blott en
privatekonomisk förlust utan även en minskning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
