Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Främlingsproblem i det gamla Aten. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha drivit dem utanför stadens gränser. Atenarnas tålamod har
ofta visat sig vara mycket tänjbart, när det gällde dessa
främlingar. Vi skola strax se varför.
Orsaken till främlingarnas goda ställning och i flera
avseenden till deras makt i det antika Aten var icke så enkel, att den
strax faller i ögonen. Man kan framhålla den hundraprocentige
atenarens motvilja mot att utföra onödigt arbete, vilket gjorde
det lätt för påpassliga främlingar att övertaga sådana sysslor,
som icke lämpligen kunde anförtros åt slavarna. Vi ha antytt,
att i synnerhet handeln krävde tillgängliga kapital, och vi behöva
ingalunda tänka oss, att alla i Aten boende metoiker kommit dit
barskrapade. Men framför allt voro dessa internationella gäster
i storstaden Aten bärare av den tidens moderniteter på snart sagt
alla områden. Aten var en livlig stad, som i egenskap av hela
det attiska sjöförbundets ledare och huvudstad måste vara mån
om att icke blott politiskt och militärt vara förbundets ledare.
De idéer, som förmedlats till vår kännedom såsom atenska, ha
säkerligen icke alla utkläckts i hemma-atenarnas huvud. Vi sågo,
att mångt och mycket av den atenska konsten till sin upprinnelse
och till en stor del vad dess utformare beträffar icke helt och
uteslutande var atensk. Än mera gäller detta om den andliga
kulturen, framför allt om filosofien men också om litteraturen,
dramatiken, musiken o. s. v. Vad de i Aten verkande vishetslärarna,
de s. k. sofisterna, betytt för staden Atens och hela Greklands
andliga bildning, är tillräckligt känt. Vad det innebar, att många
av den grekiska filosofiens främsta representanter kommit till
Aten från den dåtida världens alla hörn och ofta utkanter, blir
först klart, när vi betänka, att bland dem fanns en Anaxagoras,
Perikles’ specielle vän och helt säkert rådgivare, liksom att
stiftarna av den tidens mest utbredda modefilosofier, den stoiska och
den kyniska, också hörde till denna kosmopolitiska skara, att
Anaxagoras hämtat sin visdom från Klazomenai på Mindre Asiens
kust, att stoikern Zenon kom från Cypern och att kynikern
Diogenes åtminstone en tid verkat som bankir uppe vid Svarta havet.
De tankar, som dryftades på Atens gator och offentliga platser,
representerade helt enkelt världsopinionen i den för den tiden
vidaste betydelsen, och bärarna av dem voro ofta personer, vilka
saknade politiska rättigheter. På samma sätt förhöll det sig med
den allom tillgängliga plats, där tidens tankar och problem
dryftades i värdigare former, den antika teatern. Lyckligtvis äga vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
