Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Machiavelli och vår tid. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meddelas även, men däri har han vida överträffats. Fursten skall
»stöka undan med alla nödvändiga grymheter så fort som möjligt
för att icke behöva upprepa dem varje dag». Den sista hälften
av rådet kan tydligen, huru mycket diktaturerna närma sig den
store maktfilosofens ideal, ej följas, så länge alla nationella
krafter ej lamslagits; varje spontan tillväxt därav måste på nytt
undertryckas, om likriktningen ej skall äventyras.
Den bestående lärdom, som renässansmannen lämnat vår tid, är
föraktet för lärda floskler och förskönande talesätt. Inga oklara
teorier om världsåskådning, ras eller andra ideologiska motiv få
skymma sikten. Författaren vet sitt mål och behärskar sin metod.
Mot läsaren är han ärlig. Redan däri ligger en större vinst för
tänkande och forskning än i all känslomässig »intuition».
Flera århundraden ha bekräftat, att den store furstedyrkarens
tankebyggnad icke tålde verklighetens hållbarhetsprov. En Olaus
Petri, och kanske många dii minores, hade från början insett detta.
Planritningen är i sin art genial. Machiavelli har tecknat
konturerna till en furstemakt av oerhörd spännvidd, men teckningen
är lika svår att överföra till verklighet och bärkraften är lika
liten, som hos hans store landsman Lionardo da Vincis
flygmaskiner, även de föremål för seklers beundran, men föga svarande mot
vad vår tid kräver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
