Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Dagens frågor 4 sept. 1940
- Utrikespolitiska illusioner och konstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 4 sept. 1940.
Utrikespolitiska illusioner och konstruktioner. Hos folk, vilka såsom det svenska under
generationer icke haft någon djupt
ingripande beröring med det världshistoriska skeendet, framträder så
småningom i mycket vida kretsar ett egendomligt sätt att bedöma
och taga ställning till de stora utrikespolitiska konflikterna. Man
betraktar skådespelet från parkett och avger därifrån sina
oförgripliga meningar om de uppträdande. Och dessa omdömen få sällan sin
prägel av något försök att utröna, vilken inverkan den ena eller
andra partens seger eller nederlag kan öva på Sveriges omedelbara
eller avlägsnare framtid. Man tänker icke på vilka följder som ligga
inneslutna i en mer omfattande rubbning av den europeiska
maktbalans, vilken under sekler varit den enda garantin för de nord- och
västeuropeiska småstaternas fria tillvaro, då deras egna
försvarskrafter icke visat sig tillräckliga.
I stället formas omdömena i allmänhet efter endera av två metoder.
Den ena och väl vanligaste är de personliga sym- och antipatiernas
bekväma, oftast på mycket ringa verklighetsunderlag grundade väg
— »engelsmännen kunna sannerligen behöva litet stryk för en gångs
skull» eller »tyskarna äro ett bra otrevligt folk». Den andra, som
förekommer i politiskt något mer intresserade kretsar, är att efter
mer eller mindre rimliga grunder överflytta sina inrikespolitiska
måttstockar på utrikespolitiken. Exemplen ligga nära till hands —
de folkfrontbetonade kretsarnas reaktion mot Tyskland för ett par
år sedan och i motsvarande falanger på den yttersta högerkanten
sättet att tala och, utan statsrådet Westmans ingripande, skriva
om England ända in i dessa yttersta dagar. I intetdera fallet har
något mer påtagligt försök att söka avväga Sveriges reella
intressen i konflikten kunnat spåras hos flertalet av dem, som yttrat sig.
Världshändelserna under det sista året ha alldeles otvivelaktigt
medfört en betydande tillnyktring i detta hänseende, åtminstone
— som redan antytts — bland de förut utpräglade tyskfienderna.
Hos vissa, exempelvis herr Vougt i utrikesnämnden, ha uttrycken
för denna bot och bättring tett sig ganska märkliga och snarast
synts mindre hedrande än det ursprungliga ståndpunktstagandet.
I stort sett torde emellertid de påtalade slagen av känslotänkande
för tillfället icke vara den egentliga faran. Vida större är just nu
vådan från ett annat håll, från de på historisk eller annan grund
fotade illusionerna och önskedrömmarna om stormakternas
handlingssätt och syften. Sådana ha alltid blommat i Sverige under de
skeden, då vi ej velat eller trott oss orka göra allt, som stått i
mänsklig makt, för att med egen kraft trygga rikets säkerhet. Vi ha då i
stället väntat Sveriges räddning från någon makt, om vars resurser,
ädelmod eller verkliga intresse vi gjort oss överdrivna eller felaktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0492.html
