Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Luftkriget i förgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själva verket varit är icke känt. De holländska och belgiska
flygvapnens öde synes ha avgjorts ganska snabbt. De engelska och
franska bombförbanden insattes till motanfall, men voro icke
starka nog för att hejda de oemotståndligt framstormande tyska
trupperna. Ej heller kunde jaktförbanden i tillräcklig grad hindra
de tyska bombförbanden att stödja marktrupperna.
Katastrofen vid Dunkerque var följden av ett utomordentligt
samspel mellan flygvapnet och pansarvapnet, de nya stridsmedel,
som den tyska krigsmakten särskilt inriktat sig på att fullkomna.
Utan flygvapnet, som garderade pansarkolonnerna och ingrep
mot varje försök till motanfall i deras flank eller rygg, skulle
den fantastiskt snabba framryckningen mot Kanalen med
fiendens omringning till resultat aldrig kunnat vedervågas. Utan
flygvapnets underhållstransporter skulle antagligen heller aldrig
ersättningstjänsten kunnat fungera så väl, som den gjorde. Å
andra sidan var »undret» vid Dunkerque — den engelska
expeditionskårens räddning — också i viss mån flygvapnets förtjänst.
De engelska bombförbanden torde genom hänsynslös insats ha
medverkat till att fördröja de tyska trupperna så mycket, att det
blev tid för evakueringen. Dimma under några viktiga timmar
hindrade dock det tyska flygvapnet att förstöra mer än en del av
den brokiga samling fartyg och båtar, som användes för
återskeppningen.
Vid det därpå följande direkta anfallet mot Frankrike blevo
förhållandena liknande. På nordfronten — vid offensiven mot och
förbi Paris — var det åter samverkan mellan motortrupper och
flyg, som skänkte de snabba avgörandena och möjliggjorde de
väldiga dagsmarscherna. Maginotlinjens märkliga forcering var
i icke ringa grad de tyska »Stuka»-bombarnas verk; här liksom
överallt eljest blev dock framgången frukten av en mycket
välordnad samverkan mellan stridsmedlen i luften och på marken.
En förutsättning för framryckningen i Frankrike var också, att
tillräcklig motverkan i luften icke kunde presteras. En ny kraftig
flygplatsbekämpning inledde också offensiven mot Frankrike den
5 juni. Därefter synes det franska flygvapnets insats ha blivit
allt lamare.
En fråga, som ständigt anmäler sig, då man rekapitulerar
händelseförloppet under det sexveckorsfälttåg, som slutade med
Frankrikes underkastelse, är hur det varit möjligt att till
numerären icke oansenliga försvarskrafter, stödda på sedan länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
