Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den svenska kreditmarknaden under ett års europeiskt krig. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelade en synnerligen betydelsefull roll både som tecken på vår
ekonomis gynnsamma betingelser och som självständig faktor i
vårt näringslivs snabba utveckling, på den korta tiden av några
månader radikalt förändrats. Omsvängningen var häftigare än
vad man i allmänhet på förhand räknat med, och det nya läget
var ägnat att ingiva allvarliga bekymmer. Ett hastigt utbyte av
en 3 procents räntenivå mot en 5 procents standard måste
nämligen medföra betydande konsekvenser för landets näringsliv, såväl
direkta, d. v. s. sådana som komma till uttryck i högre
kapitalavkastning samt ökad knapphet på och ökade kostnader för
kapital, som framför allt indirekta, sammanhängande med den
nödvändiga värdenedskrivningen av hela det förmögenhetsbestånd,
som baserats på den lägre räntesatsen. Om kapitalmarknaden
hade låst fast sig vid det i april—maj uppnådda 5-procentsläget,
hade en anpassning av alla på grundval av en 3-procentig
avkastning kalkylerade kapitalvärden i proportionen 100 till 60 efter
hand framtvingats. Detta hade medfört allvarliga svårigheter för
stora delar av det svenska näringslivet, i första hand för
fastighetsmarknaden och för de kapitalförvaltande institutioner, som
ha stora intressen i denna och i obligationsmarknaden.
Emellertid inträffade under våren ett nytt omslag på
kreditmarknaden. Utvecklingen mot ökad stramhet bröts, och från och
med maj månad ha obligationskurserna varit stigande och
ränteläget på glid nedåt. De 3-procentiga statsobligationerna av år
1934, som i slutet av april stodo i 68,50, noterades i slutet av maj
i 70,00, i slutet av augusti i 81,00 och i början av oktober i 83,00.
Förräntningsläget på obligationsmarknaden, som i april närmade
sig 5 %, har under hösten kommit ned icke långt från
4-procentnivån. Kreditmarknaden i övrigt har däremot hållit sig
avvaktande. Bankerna ha låtit de i maj fastställda räntesatserna
kvarstå oförändrade. Dock sänkte riksbanken i början av augusti
diskontot vid rediskontering och övriga räntor vid utlåning till
banker och därmed jämnställda institutioner med 1/2 %.
Då det gäller att förklara den ovan skisserade utvecklingen,
ligger det nära till hands att gripa tillbaka på den faktor, som i
vida kretsar anses som den dominerande orsaken till lättheten på
kreditmarknaden och det låga ränteläget under förkrigsåren,
nämligen valutasituationens utveckling. Det visar sig då, att från
krigets utbrott till och med april 1940 — således under den tid,
då räntorna voro i stigande — ett betydande utflöde av valutor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
