Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Litteratur - Gustaf III och Gustaf Mauritz Armfelt. Av Carl-Gustaf Thomason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kulturnationerna. De ganska sällsynta undantagen endast bekräfta
denna nedslående regel. Till dessa välkomna undantag hör ett
nyligen utkommet arbete, skrivet av en finländsk författare på tyska.
Författaren är finlandssvensken professor Johannes Öhquist, och
hans arbete är betitlat »Ein König und sein Günstling», med den
träffande och schvungfulla underrubriken »Schicksal und Tragik
einer heroischen Freundschaft».
Det är Gustaf III och Gustaf Mauritz Armfelt det är fråga om.
Om man undantar en del mer eller mindre tillförlitliga
memoarsamlingar, främst förstås på franska språket, är det rena spillror, i varje
fall ur kvalitetssynpunkt, som finnas på utländskt tungomål om
dessa båda svenskar. Professor Öhquists bok är förebildlig redan
därför, att han förmodligen skrivit densamma direkt, utan den ofta
försämrande omvägen via en översättning. Man har anledning att
antaga detta såväl med hänsyn till författarens mångåriga och
mångsidiga kontakt med Tyskland som med tanke på bokens tyska
språkdräkt, som ger ett intryck av omedelbarhet och äkthet.
Innehållet är också av samma förnäma kvalitet.
Den nu snart åttioårige författaren är en i sitt land mycket känd
och uppskattad personlighet — i förbigående sagt far till
generallöjtnant Harald Öhquist, den tappre och skicklige armékårchefen vid
Karelska näset under kriget mellan Finland och Sovjetunionen.
Professor Öhquist har med denna bok åstadkommit ett sällsynt
harmoniskt verk av bestående värde.
Boken har närmast karaktären av en essaysamling om Gustaf III
och Armfelt, där de ibland korta men alltid stimulerande kapitlen
kunna läsas var för sig. Olika episoder och händelser i de båda
märkliga männens levnad passera revy, och härunder ger
författaren både fängslande och belysande bidrag till tolkningen av deras
fysionomier och inbördes förhållanden. En yttre kronologisk apparat
sammanhåller det hela, men boken omspänner en så lång tidrymd
som från Gustaf III:s födelse 1746 till Armfelts död 1814. Den
sönderfaller därigenom i tre klart avgränsade avsnitt. Det första har
Gustaf III som huvudperson, fram till kungens vistelse i Spa 1780,
det andra skildrar kungens och Armfelts relationer från
sammanträffandet i Spa till kungens död 1792, det tredje slutligen behandlar
huvudsakligen Armfelts öden efter nyssnämnda tidpunkt och går
fram till hans död. Författaren har dock uttryckligen fritagit sig
från misstanken att vilja framlägga vare sig historia i gängse mening
eller något slag av historisk roman. Resultatet jävar ej sin
upphovsmans aspirationer. Det har blivit ett knippe utomordentligt
målande, elegant skrivna porträttskisser, som även ur rent
historiska synpunkter röja både omdöme och solid kunnighet.
Trots allt som finns på vårt språk om i synnerhet Gustaf III men
även om Armfelt, vänta de ännu på sina så att säga definitiva
uttolkare. Mycket av oklarheten har samband med att de båda under
större delen av sitt liv voro så intensivt hatade av en majoritet bland
de opinionsbildande — och memoarskrivande! — högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
