Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Några sifferkommentarer till röststrejken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa hinder, men antalet röstlängdsutdrag i år (c:a 40,000) var
uppenbarligen vida mindre än omflyttningen enligt den officiella statistiken,
allrahelst om man beaktar att röstning genom röstlängdsutdrag i år
även tillämpades i stor utsträckning av de inkallade. Som en femte
grupp skulle man möjligen kunna registrera sådana, som kvitta; detta
föga rationella förfarande torde väl ej förekomma ofta men är icke
alldeles okänt. För åtskilliga bland dessa grupper finnas visserligen
intet absolut hinder mot att fullgöra röstningen, men denna är
förenad med ett besvär, som de icke gittat underkasta sig. I vart fall
torde orsaken till dessa väljares skolkning icke ligga på det
ideologiska planet. Om den antagna siffran 10 procent »legala» röstskolkare
till följd av de nya vallagsbestämmelserna nu skulle kunna betraktas
såsom för hög, motväges dock detta i år av bensinrestriktionerna och
inkallelserna; de förra lära enligt en del iakttagares mening inverkat
mer än man trott, när det gällt de avlägset boende på landsbygden,
särskilt i mellersta och norra Sverige. Enligt dessa uppskattningar
skulle ungefär 400,000 fallit bort utan att de levande av dessa kunna
antas företräda någon utpräglad ny mening i den ena eller andra
riktningen.
De »verkliga» röstskolkarna skulle följaktligen kunna i år
uppskattas till ungefär 20 procent eller i grova tal 800,000. Det är väl också
inom denna krets, som nedgången i röstfrekvensen främst bör sökas;
om man kunde anta att fallen av hinder för fullgörande av valrätten
till antalet voro ungefär desamma nu som 1936, skulle de »verkliga»
röstskolkarnas numerär sedan 1936 ha stegrats med ungefär 150,000.
Det är känt, att valdeltagandet bland männen alltid varit högre än
bland kvinnorna, och i stort sett torde nog detta fenomen ha
upprepats i år. Vid 1936 års val voro bland samtliga icke röstande c:a
410,000 män och c:a 592,000 kvinnor. Om man med utgångspunkt från
1936 års siffror skulle göra ett antagande beträffande de presumerade
800,000 »verkliga» röstskolkarnas fördelning på män och kvinnor,
skulle man närmast komma till talen 330,000 män och 470,000 kvinnor.
Med hänsyn till att de problem, rörande vilka valmansreserven nu
har något större intresse, huvudsakligast röra utrikespolitiska och
konstitutionella ting, må det vara berättigat att göra en uppdelning
av väljarna efter kön; kvinnorna ha — med några få undantag — i
det politiska livet ägnat sitt mesta intresse åt sociala, religiösa och
kulturella frågor samt åt de nu så brännande
folkförsörjningsproblemen, men låtit männen ha ledningen i fråga om utrikespolitik och
författningslivet; i vart fall har man knappast försport någon
starkare kvinnlig opinion för en annan utrikespolitisk orientering än den
som statsmakterna nu omfatta.
Om man alltså blott håller sig till männen, hur fördela sig de
antagna »verkliga» röstskolkarna på olika socialklasser? För att
fortsätta kalkylerandet har man även härvid en viss ledning av 1936 års
officiella valstatistik. Enligt denna skulle de manliga röstskolkarna
över huvudtaget fördela sig — allt i grova tal — med 3 procent på
socialgrupp I, 35 procent på socialgrupp II och 62 procent på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
