Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Disciplin och lojalitet. Av Roland Gyldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
först och främst vid familjen. En man, som är i stånd att under
händelsernas tryck med hjältemod storma fiendelinjerna, återfinner
vardagslivets hela småborgerliga sinne för detaljer när han skriver
hem till familjen angående skörden eller affärerna.
Han driver obarmhärtigt med »etappsvinen», och »malajer» — det
är hans soldatnatur som tar sig uttryck — men samtidigt gör han
allt för att bliva hemförlovad eller åtminstone bliva kommenderad
till en tjänstgöring i hemorten — där skymtar »civilisten» fram.
Han har tillägnat sig den forne yrkessoldatens mod, förslagenhet
och bohemartade driftlynne, men hans horisont sträcker sig vida
bortom skyttegraven eller skyddsrummet, han är på något vis fångad
av det liv ur hand i mun, som föres vid fronten, men han har icke
frivilligt valt det, och underkastar sig det endast i förhoppning om,
att i framtiden få njuta av lugnare förhållanden. Man torde därför
kunna påstå — utan överdrivet subtila forskningar efter paradoxer —
att denne, stundom så utomordentlige soldat, i grund och botten är
en ganska medelmåttig militär.
Hur skulle han förresten kunnat bliva annat med den uppfattning
han har, att han endast har en tillfällig uppgift att fylla? Han
betraktar sig själv, kamraterna och befälet — åtminstone det befäl,
som tillhör reservkadrarna — såsom fria män, vilka till följd av
utomordentliga förhållanden mobiliserats på viss tid. Han glömmer
aldrig sin egenskap av fri medborgare. Om han sålunda gör vissa
uppoffringar utan att klaga, så anser han dock att dessa uppoffringar
göra honom förtjänt av vissa hänsyn och fördelar — ett förhållande,
som han, då tillfälle bjuds, icke underlåter att påpeka.
Han har även en ganska vid och mycket personligt färgad
uppfattning av disciplinen. Dessa arbetare eller bönder, som kriget ryckt
bort från den vanliga verksamheten, begränsa i viss mån efter eget
tycke sin medverkan i krigsoperationerna, ja de visa stundom en
ganska frän inställning mot militärlivets tusen och en detaljer av
mindre betydelse. I deras sinne äro de kallade för att kasta tillbaka
en inkräktare, och de underkasta sig gärna det hårda och farliga
liv, som ålägges dem, men man bör helt visst akta sig för att
missbruka deras tjänstvillighet genom att tråka ut dem med pedantiskt
tillämpade reglementariska detaljbestämmelser eller obegripliga order,
vilka i en given situation äro betydelselösa.
Vi finna även en annan, fullt naturlig förklaring till att
mentaliteten hos den inkallade truppen är avsevärt olika mot den befälet
är van att finna hos rekryterna. I fredstid får truppbefälet att göra
med unga pojkar, ännu knappast formade av livets skola. Redan
hos dem märkes en skillnad från yrkessoldaten, som med en lätt
överdrift skulle kunna betecknas av följande exempel.
Om man frågar en i stel bokstavsanda tänkande individ varför en
sak göres så eller så, får man nog ofta svaret: »Det står i
reglementet.» Därmed låter han sig nöjas. En helt annan sak är det med
den värnpliktige rekryten, som ehuru ung, likväl tagit några intryck
från sin civila verksamhet. Var och en, som utbildat rekryter, vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
