Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3. 31 januari 1959 - Yrkesskolorna i Göteborg flyttar till Wezäta-huset - Ny Tids storbygge - Studiekommittén i Stockholm presenterar vårprogrammet - Välordnat skeppstryckeri på »Kungsholm», av Axel Janås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yrkesskolorna i Göteborg flyttar
till Wezäta-huset
Med Esselte har Göteborgs stad träffat avtal
om inköp av Wezäta-fastigheten Lasarettsgatan
4—6 för 3 300 000 kronor. Till lokalerna har
yrkesskolorna tillträde från april i år och man
lägger i första hand mekanisk utbildning där.
Det blir emellertid även utbildning för
litografi-, bageri-, konditor- och restaurangfacken.
Samtidigt uppger man tanken att fortsätta
utbyggandet av skollokalerna vid Första
Långgatan.
Fastighetsnämnden föreslår stadsfullmäktige
att godkänna köpeavtalet samt ställa
erforderliga medel till yrkesskolornas förfogande.
Vid köpeavtalet är fästade ett par
undantagsbestämmelser i fråga om tillträdet. Från 1
februari skall skolorna sålunda av bolaget hyra
tillsammans 2 100 kvm för en månadshyra av
5 000 kronor. Dessutom skall staden å sin sida
under tiden 1 april i år t. o. m. 30 juni 1961
då Esseltes nybyggnader vid Kallebäck
beräknas vara färdiga, till bolaget uthyra återstoden
av byggnaden eller 7 725 kvm, för en årshyra
av 166 000 kronor, exklusive värme och
driftskostnader.
Yrkesskolorna beräknar att man framdeles
skall nödgas vidta ombyggnadsarbeten i
fastigheten för 1 miljon kronor.
Wezäta kommer att helt flytta över sin
produktion till Grafiska vägen, där stora
tillbyggnadsarbeten pågår. Inflyttningen i detta
nybygge beräknas kunna ske successivt.
ARVID CARLSSON är trotjänare i Svenska Amerika Linien. Han har snart tjänstgjort i 30 år som skeppstypograf
och trivs fint med det. Visst kan han berätta om besvärligheter, när sjön blir alltför gropig, men han har byggt upp
ett skeppstryckeri, som är välutrustat, som förresten framgår av bilden här.
Ny Tids storbygge
vid Järntorget i Göteborg på den tomt, där
Arbetarföreningens hus förut låg, har
fortskridit så långt att man nu flyttat över sätteriet till
de nya lokalerna. Den GMA-rotation, som
legat lagrad för Ny Tids räkning, har monterats
och är under trimning innan den helt kommer
att överta tidningstryckningen från den i
provisoriska lokalerna uppställda gamla pressen.
Det blir synnerligen förnämliga resurser Ny
Tid kommer i besittning av sedan man helt
kommit igång med nybygget.
Studiekommittén i Stockholm
presenterar vår pro grammet
Vid senaste avdelningsmötet i Stockholm
refererade studieledaren Gösta Ljungqvist
studiekommitténs program för våren 1959.
En uppmärksammad nyhet är en
föreläsnings-och diskussionsserie under rubriken
Arbetarrörelsens kulturuppgifter, vilken har Grafiska
kartellen som arrangör. De tre kvällarnas
detaljer finns angivna på affischer på arbetsplatserna.
Kurs i färgblandningsteknik omfattar 24
timmar under ledning av faktor Stig-Björn
Rib-bing. Denna kurs är också helt ny. Första
sammanträffande sker den 18 februari. Kursavgift
20 kronor och högst 20 deltagare.
Automattryckarkursen innebär ett försök att
lägga kurs på dagtid. Det gäller sex lördagar
mellan klockan 8 och 13. Avgift 50 kronor och
högst 16 deltagare.
Sättningskursen för tryckare har blivit
populär och en ny kurs börjar den 19 februari
under faktor Lars Björkmans ledning. 40 kronor
kostar det att vara med.
Maskinskötsel för maskinsättare har visat sig
vara ett välbehövligt ämne och under 20
timmar blir det trimning i angelägna frågor om
justeringar och dylikt. Den 17 februari börjar
kursarbetet och högst 12 deltagare kan vara
med, vilka får betala 30 kronor i kursavgift.
Heidelbergkurserna fortsätter med tre kurser
på fyra veckor, tisdagar och torsdagar.
Kurserna börjar den 3 februari, 3 mars och 31 mars.
Matematik för arbetsstudier innefattar en
Välordnat skeppstryckeri
på »Kungsholm»
Yrån kontakt på C-däck berättar Axel Janås
Efter två månaders kringflackande liv på
studieresa i USA kan det vara en utsökt
avkoppling att få företa återresan till Sverige med båt.
Det skedde för min del och blev en upplevelse
inte minst därför att vädret var helt idealiskt
under hela överresan — dvs. under nio dygn
med omväg över Bremerhaven. Ombord på ett
atlantfartyg av Kungsholms höga kvalité är allt
välordnat för passagerarnas välbefinnande: ett
utsökt bord, väl disponerade hytter, film,
konserter och annan underhållning varje dag,
bastubad och möjlighet till trivsamt sällskapsliv
på kvällarna. Har man dessutom en samling
studiematerial att titta över och sortera under
överresan, ja, då flyktar tiden iväg. Men ett
studiebesök vill jag inte gå miste om ombord
på Kungsholm, trots att jag sprungit omkring
på tryckeriföretag i ett par månader — nästan
dagligen.
Vid flera tillfällen har jag känt lust att se
hur ett fartygstryckeri är ordnat och
organiserat, vad arbetet omfattar och vilka speciella
välbehövlig komplettering av
matematikstudierna. Under ingenjör K. I. Noréns ledning blir
det kursbörjan den 11 februari och avgiften
blir 15 kronor.
Vill Du komma med på en kurs måste Du
anmäla Dig omgående hos Typografiska
föreningen, Studiekommittén, Barnhusgatan 20, 2
tr., telefon 20 75 77. Om övriga upplysningar
se affisch!
förhållanden som präglar typografens liv
ombord på ett stort kryssningsfartyg. Chansen gavs
ombord på Kungsholm och de två kolleger,
som jag därvid träffade samman med, Arvid
Carlson och Ragnar Hansson, Göteborg, visste
båda att jag fanns ombord, så det var bara att
anmäla sig och sitt intresse för att se hur de
arbetade ombord. Från M-däck, där jag delade
hytt med tre andra passagerare, var det några
trappor ner till C-däck, där bland annat
tryckeriet är beläget. Här ligger durken nästan i
nivå med vattenytan, men det märker man inte
mycket av eftersom lokalen helt saknar
fönsterluckor. Arvid Carlson är ordinarie och vanligen
ende man ombord i tryckeriet. Redan 1928 kom
han i Svenska Amerika Liniens tjänst och har
fått medalj för 25 års tjänst i rederiföretaget.
Han har emellertid inte hunnit upp till 30 års
tjänst och orsaken är att kriget tog bort några
års tjänst. Carlson trivs fint med att vara
skeppstypograf så han vill inte byta till
landbacken. I regel är han, som sagt, ensam i
tryckeriet, men vid kryssningar är alltid två
typografer påmönstrade eftersom man härvid bland
annat ger ut en tidning ombord och i övrigt
oftast har betydlig ökning i
trycksaksbeställ-ningarna. Kungsholm kom just från en
söder-havskryssning, som pågått i cirka fyra månader,
då den i slutet på april startade från New York
till Göteborg på sin första vårresa. Och då var
andre man i tryckeriet Ragnar Hansson, som
därmed slutförde sin premiär som skeppstypo-
42
Svensk typograftidning nr 3 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
