Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4. 14 februari 1959 - Studie kring evolutionens barn, av Gunnar Nilsson - Stilplock - Stor Unesco-framstöt för friare nyhetsförmedling - Nio fackförbund kongressar i år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finska bokarbetarnas fredsavtal
kritiserades starkt, då det slöts i december
1956, framgår av ett påpekande i Svenska
Demokraten (organ för Finlands svenska
arbetarförbund). Det nuvarande
konjunkturlägets möjligheter till löneframstötar
har emellertid ökat värdet i avtalets
garantibestämmelser och tidningen skriver:
Bokarbetarförbundets arbetsfredsavtal på lång
sikt jämte det därtill anknutna kollektivavtalet
stämplades på sin tid rent av som ett fackligt
förräderi. Nu har kritikerna förstummats och
inom förbundet är tillfredsställelsen över
avtalet allmän. Undra på det. Kollektivavtalets
indexklausul ger en löneförhöjning med 3 %
från och med den första avlöningsperioden
efter den 31 januari. Därjämte träder en på ar-
mådde bättre att värja sig mot tillvarons
ondskap, men flickorna återvände ofta till
gängen från sina utflykter
desillusionerade, förgråtna och inte så sällan
misshandlade av brutala och påstridiga män.
Men perioden med vandringar och
dag-drivartillvaro tog med tiden slut och de
flesta återvände hem, i många fall utan
att ha förändrats och med inget annat
guld på fickan än det föräldrar eller
vänliga människor gett dem.
Fel hade lärarna tolkat den nya tidens
insignum, fel hade deras lärjungar
föreställt sig världen och världsnomaden. Så
värst fiffigt var det inte med alla dessa
bortslösade och förödda år. Bättre hade
det i de flesta fall gått för dem som
stannat och i hägnet av ett visserligen
reserverat samhälle försökt röja undan de
hinder som spärrade vägen för deras
karriärlystnad. Men ser man tillbaka på alla
dessa bröder och systrar förefaller det ändå
förunderligt hur få som spårade ur, alla
motgångar till trots. Förstå mig rätt.
Besvikelsen blev så stor därför att våra
förväntningar var så överdrivna.
Det var inte från vandrande skaror av
karriärhungriga ungdomar,
halvintellektuella och litterära eller konstnärliga
sön-dagsepigoner de kriminella och direkt
samhällsfientliga rekryterades. De kom
från annat håll. Och det är en historia jag
inte skall tala om.
Den ungdom som går i våra fotspår
behöver inte känna den vanmakt inför
verkligheten som vi en gång i tidernas
början närde. Därför att nu finns för dem
allt som vi väntade oss, men inte kunde få.
(Forts.)
betsfredsavtalet baserad förhöjning med 3 % i
kraft en månad tidigare än vad avtalet
förutsätter — alltså i februari i stället för mars.
Därmed får bokarbetarna en förhöjning på
utgående löner med 6 % från och med den första
avlöningsperioden efter den 31 januari.
En missriktad sparsamhet
har förvaltningsutskottet i ett av våra
mellansvenska landsting visat genom att
dra in landstingets stipendier till elever
vid folkhögskolor. Inskränkningen
motiveras av att staten beslutat höja de
statliga stipendierna och studiebidragen till
bl. a. folkhögskoleelever, och det
förefaller som om förvaltningsutskottets
medlemmar är mäkta stolta över sitt beslut:
landstingets direktör har nämligen
beredvilligt berättat om det i ett kollegialt brev
till andra landstingsdirektörer i landet,
skriver ABF:s tidning i ett ledarstick i
decembernumret.
Till belysning av det som nu hänt i
ovannämnda landsting kan
ecklesiastikministerns motivering till de höjda
statliga studiebidragen i 1957 års åttonde
huvudtitel anföras, skriver Fönstret
vidare:
Departementschefen framhåller där att i den
skolpolitik som under senare år förts i vårt
land och som syftar till en ytterligare
demokratisering av utbildningen, räcker det inte med
att upprätta nya skolor och öka
utbildningsväsendets mottagningskapacitet. »Det måste
också tillses, att den enskilde har de
ekonomiska förutsättningarna för att utbilda sig och
att dessa förutsättningar är för handen utan att
därmed de ekonomiska påfrestningarna blir för
stora.» Ecklesiastikministern hänvisar också till
familjeberdningens synpunkter att
»studiehjälpen är starkt motiverad som en åtgärd i syfte
att begränsa de familjeekonomiska
övervägandenas inverkan på den enskildes val mellan
förvärvsarbete och fortsatt utbildning utöver
folkskolans grundutbildning». Beredningens förslag
som sträcker sig betydligt längre än vad staten
på en gång kan genomföra, bör emellertid
betraktas som en målsättning för den fortsatta
studiehjälpspolitiken, framhåller
departementschefen.
Denna syn på stipendier och
studiebidrag delas tydligen inte av landstingets
förvaltningsutskott, skriver Fönstret
avslutningsvis. Därför avskaffar man
landstingets stipendier när staten höjer sina.
De ökade studiebidragen gick alltså i stor
utsträckning folkhögskoleelevernas näsor
förbi och hamnade i landstingets kassa.
Nyligen har fackförbundens
studiesekreterare vid en konferens behandlat
frågan om de normaliserade
stipendiebe-stämmelser, som finns i överenskommelse
mellan fackförbunden. Härvid föreslog
konferensen fackförbunden att vidta
justeringar uppåt för
folkhögskolestipendia-terna. Men om landstingen svarar med att
sänka eller helt upphöra med
stipendie-givningen, så skulle det i realiteten
innebära att fackförbunden med sin höjning
av stipendierna får betala vad som nu
betraktas vara en landstingens angelägenhet.
Så var väl inte meningen ?
Stor Unesco-framstöt
för friare
nyhetsförmedling
På den generalkonferens som FN:s
organisation för undervisning, vetenskap och kultur,
Unesco, nyligen hållit i Paris, har beslut fattats
om att organisationen i sitt arbete under 1959
—1960 med hjälp av
»massinformationsmed-len» — press, film, radio och tv — skall arbeta
på två huvudlinjer: ökad kännedom om
Unes-cos och andra FN-organs verksamhet skall
spridas och den fria nyhetsförmedlingen länderna
emellan utvecklas.
Ledaren för Unescos
informationsverksamhet, norrmannen Tor Gjesdal, underströk då
han framlade en rad detaljförslag för
konferensens program utskott, att själva begreppet
»massinformation» — mass communication —
är nytt och kräver en klar definition på andra
språk än engelskan, som har skapat det. Redan
här krävs internationellt samarbete.
Unesco ämnar under det kommande
arbetsåret ställa informationsmaterial till förfogande
för tidningspress och film samt radio- och
tv-företag i olika länder. Organisationen kommer
att fortsätta att publicera sin månadstidskrift
»Courier» på engelska, franska, spanska och
ryska och har planer på ytterligare en tysk och
en arabisk upplaga. Courier går för närvarande
ut i över 150 000 exemplar.
På grund av de höga produktionskostnaderna
för filmer och tv-material ämnar Unesco på
detta fält framför allt söka koncentrera sig på
bistånd till andra organisationers produktion.
Existerande Unesco-filmer kommer att förses
med texter på ännu flera språk än hittills och
Unesco kommer att försöka praktiskt medverka
till utväxling av filmer som sysslar med
undervisningsfrågor, vetenskap och kultur. Redan
tidigare har organisationen planlagt att
tillsammans med radiobolagen i olika länder skapa
ett bibliotek med upptagningar av sång, tal
och folkvisor.
Nästan 60 % av befolkningen på jorden är
bristfälligt eller otillräckligt underrättad om
händelserna i andra länder och områden,
betonar Unesco. Organisationen ämnar göra en
särskild insats på denna punkt i Afrikas, Asiens
och Latinamerikas i detta hänseende
underutvecklade områden. Detta arbete skall utföras
i samråd med Förenta nationerna.
För arbetsåret 1959—1960 kommer i runt
tal 600 000 dollar att ställas till förfogande för
utveckling av »massinformationsmedlen» i en
rad länder. Bl. a. kommer pengarna att
användas till tv-program för undervisningsändamål i
Indien och till utbildning av radiopersonal i
Mellersta Östern.
Nio fackförbund kongressar i dr
Två av de nio fackförbund, som i år skall
hålla kongress, förlägger förhandlingarna till
platser utanför Stockholm. Sjöfolksförbundets
delegater möts i Norrköping, där kongressen
hålls den 16—21 augusti, medan Sko- och
lä-derindustriarbetarförbundet håller sin kongress
i Göteborg den 2—4 juli.
De övriga fackförbunden kongressar i
Stockholm. Bryggeriindustriarbetarförbundet håller
kongress under tiden 25—27 maj,
målareförbundet den 7—10 juni, vägarbetarförbundet
den 21—25 juni, beklädnadsarbetarförbundet
den 19—25 juli, Försvarsverkens civila
personals förbund den 3—8 augusti,
gruvindustriarbetarförbundet den 9—15 augusti samt
Tele-förbundet slutligen under tiden 23—29 augusti.
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
