Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11. 9 maj 1959 - Tidningsavtalet klart, av Js
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11 9 maj 1959
Sjuttioandra årgången
Tidningsavtalet klart
Den senaste tiden har präglats av starkt
intresse inför slutförhandlingarna med
Tidningarnas arbetsgivareförening, där
frågan inte bara gällt att få fram ett
nytt avtal, utan desto mer hur den
slutliga uppgörelsen ifråga om
sammanslagningen av arbetstidsförkortningen
skulle ges form. Intresset har på flera
arbetsplatser övergått i irritation,
varvid man absolut hävdat, att
arbetstidsförkortningen med tre timmar skulle
trätt i kraft den 1 januari i år.
Bestämmelser härom kunde ju dock icke
införas förrän i 1959 års avtal och det
gamla avtalet utlöpte, som bekant, först
den 30 april. Principen från de centrala
förhandlingarna mellan LO och SAF
blev dessutom slutligt avgörande ifråga
om arbetstidsförkortningens
genomförande.
I det nya avtalet ingår en uppgörelse
att all dagarbetstid skall förkortas till
45 timmar per vecka. Lagens exempel
från arbetstidens förkortning vid
treskift ger inget stöd för en förkortning
på de 48-timmars dagveckorna mellan
nattveckor. I det fallet har i tidigare
förhandlingsskede från
arbetsgivaresidan hävdats, att genomsnittet har varit
avgörande för lagexemplet. Med 42
timmars nattskift och 48 timmars
dagskift skulle detta genomsnitt bli just
de eftersträvade 45 timmarna. Man
har bara behövt omnämna detta för
skiftarbetare, då de omgående reagerat
med reflexionen: »Då blir vi straffade
med 48-timmarsskift för att vi arbetar
ett krävande nattskift den andra
veckan!» Uppgörelsen gäller emellertid
att även dessa dagskift skall förkortas
till 45 timmar. Kvällsskift och
natt
skift står däremot kvar på oförändrade
45 respektive 42 timmars arbetstid. För
de grupper, som helt eller delvis blir
utan arbetstidsförkortning, skall
emellertid ekonomisk ersättning i stället
utgå.
Penningersättningen baseras på
uppgörelsen i 1958 års avtal, vari det
stadgas, »att vid lönefrågans behandling
för ett vart av åren 1958, 1959 och
1960 skulle så anses som om en
arbetstidsförkortning med en timma per
vecka genomfördes för ifrågavarande
arbetarkategorier». Så följer
bestämmelse om avräkning av disponibel
lönesumma eller kompensation. För 1958
avgjordes som bekant denna detalj
beträffande den första timman så att den
penningpott, som stod till förfogande
för de grupper, vilka icke hade rätt till
arbetstidsförkortning, delades lika för
hela avtalsområdet och innebar en
ytterligare veckolöneförhöjning med två
kronor. Nu har överenskommelse
träffats för den andra förkortningstimman.
Härvid kommer hela denna
penningpott att tillfalla de, som direkt har rätt
till kompensation för utebliven
arbetstidsförkortning. Därvid har det
befunnits lämpligt, att lägga denna justering
på kvälls- och nattilläggen, varigenom
en viss automatik i fördelningen
uppstår. Först höjs alla skifttillägg på
kväll och natt med 2 %. Därefter höjs
de olika skifttilläggen med skiftande
örestal, vilka man räknar sammanlagt
skall motsvara en timlön på 5: 40.
En bekräftelse på att
arbetstidsförkortningen med tre timmar skall gälla
från nyåret medför att en samlad
inarbetad tid under årets första fyra
må
nader bildar en »tidspott» som
tillgodohavande. Den innehas av de
grupper, som intjänat den under dagskift.
I förra årets uppgörelse fick även
dagarbetarna del av penningpotten. De får
nu dela med sig av tidspotten till
nattarbetarna. Därigenom kommer man
efter justeringar fram till ett
tillgodohavande i tid på 17 timmar på samtliga
inom avtalsområdet arbetande. Detta
tillgodohavande skall utgå i form av
fritid eller betalning. Om den anställde
önskar utfå fritid i anslutning till
semester skall inga hinder föreligga.
Under inga förhållanden får denna fritid
bortplottras på tider, då arbetsgivaren
finner det lämpligt att sända iväg några
man på ett antal timmars ledighet.
Nu frågar sig givetvis flera hur det
blir med kompensationen för tredje
timman, som ju redan åtnjuts i form av
arbetstidsförkortning intjänad genom
sammanför ingen av hela förkortningen
till 1959. Härvid gäller uppgörelsen i
1958 års avtal, nämligen att
kompensa-tionsfrågan skall avgöras för varje
särskilt år. Det blir med andra ord en
fråga, som måste lösas i samband med
nästa års avtalsrörelse och blir helt
beroende av vad den ger i resultat.
Åter en fråga, som uppkommer, är
hur arbetstidsförkortningen skall tas
ut på olika företag. Detaljerna i
arbetstidsförkortningens organisering måste
bli föremål för lokala
överenskommelser. Som riktgivande har dock i
förhandlingarna angetts att förkortningen
skall bli effektiv och kunna
koncentreras till uttag i form av ledighetsdagar.
Distributions- och teletypeavtalen
har fått förändringar, som
överensstämmer med principerna i typograf
-avtalet.
Typografavtalet 1959
ÖVERENSKOMMELSE
Mellan Tidningarnas arbetsgivareförening och
Svenska typografförbundet har denna dag
följande överenskommelse träffats om nytt
kollektivavtal för typografiska arbetare.
Huvudavtalet
Semesterbestämmelserna överföres till punkt
65 med omformulering enligt civilavtalet.
Kollektivavtalet
Bestämmelserna i kollektivavtalet av den 2
december 1957 prolongeras med följande
ändringar och tillägg, varvid erforderliga
redaktionella ändringar genomföres.
1. Arbetares antagande.
d) Ny lydelse: I och med att
överenskommelse träffats om anställning gäller avtalets
bestämmelser om uppsägningstid.
(Forts, på sid. 215)
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
