Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 22. oktober 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artikelförfattaren presenterar vi här, då
han med bastanta redskap gör
slutarbetet på en form.
att bygga stora hyreshus för att klara av
bostadsproblemet, men dessa hus ligger
som regel i utkanten av London.
Under min vistelse i England har jag
haft många möjligheter att se mig
omkring. En söndag tillbringade jag i den
vackra och välkända universitetsstaden
Oxford, där jag hade möjlighet att besöka
ett par Colleges. På återresan till London
tittade jag på Windsor Castle — engelska
drottningens sommarresidens — och
Eton College, vilket inte ligger så långt
därifrån.
En söndag i början av april åkte jag
ned till Canterbury och tittade på det
välkända Canterbury Cathedral, vilket anses
som det förnämsta i England. Jag tog
också en promenad genom den pittoreska
gamla staden, som med sin gamla
ringmur mycket påminner om Visby, innan
jag återvände till London genom ett
vår-fagert Kent (Kent = landskap i östra
England).
Naturligtvis besökte jag de mest kända
museerna och parkerna i London. På
British Museum tittade jag på en mycket
intressant utställning av tidiga tryck
både före och efter Gutenberg. Denna
utställning är permanent och jag vill
rekommendera alla kolleger som
kommer till London att ta tillfället i akt och
besöka denna.
Sättningsförfarande på »Monotype»
i teknisk detaljbeskrivning
Yrkeslärare Alf Hansen fortsätter här sin presentation av »Monotype». I detta avsnitt
av artikelserien ger han teknisk förklaiing och beskrivning över sättningsförfarandet.
Måttsystemet för typsnittens olika bredd
kallas »Set». Inom stilar på samma bredd
(set) har alla enheter ett och samma mått.
När typsnittets bredd ökar (vid ett större
set), ökar även måttet på enheterna. En
smal stil på en större kägel kan ha samma
set som en bred stil på en mindre kägel.
Hos t. ex. Bodoni är 11 punkter på 1014
set, och i en bredare stil som Falstaff är
redan 6 punkter på 1014 set.
När sättaren skall skifta till en annan
kägel, behöver han endast byta ut
trumman samt flytta fyrkantskalans stopp till
det värde som finns på
inställningstabel-len. Där finns alla värden upp till 56
cicero som är den största bredd som kan
gjutas. Skall däremot även typsnittet
ändras, måste även de förut omnämnda
mellanramarna bytas, vilket är mycket
enkelt. Hela omställningen, byte av
mel-lanram och trumma samt omställning av
skalan tar endast några få minuter.
Den nedersta tangenten på varje
klaviaturhalva används för att markera
ordmellanrummen. Dessutom finns tangenter
för fyrkant, halvfyrkant, tredjedel och
fjärdedel samt en tangent för återgång
av skalvisarna till deras utgångsläge.
Huvuddelarna på maskinen är:
Klaviaturen, som består av två
utbytbara hälfter. Därunder mellanramarna
som också är delade i två hälfter och som
utbyts vid ändring av typsnitt och under
dessa slutligen, grundramen, som är fast.
Bryggan, som innehåller
räknemekanis-men. Papperstornet, kolvblocket,
luftkammaren, fundamentet och maskinfoten.
Spärrning
Att spärra bokstäver tillgår så att en
knapp på sättmaskinen dragés ut för det
som skall spärras. Bokstävernas bredd
ökar då på vänster sida. Då inga lösa
spatier används vid spärrningen går det
lika fort att sätta spärrad sats som icke
spärrad. Spärrningens enhetsvärde
adderas automatiskt av sättmaskinen.
Man kan spärra med antingen 1, 2 eller
3 enheter. Det vanligaste är 2 enheter då
detta motsvarar den lågmateriel som
används vid spärrning av handsats.
På gjutmaskinen åstadkommes den
ökade bokstavstjockleken genom att en
i maskinen befintlig spärrkil, som måste
ha samma setvärde som setkilen, lyftes
och tillåter kärnan att öppna sig
ytterligare 2 enheter. Spärrkilen får sin
im-mans med bokstavshålen. Antalet hål vid
en spärrad bokstav blir alltså 4.
Centrering av ord
Före det eller de ord som skall
centreras anslås en repeteringstangent. Därefter
sätts ordet med två variabla
ordmellanrum på vardera sidan. Av det utrymme
som sedan återstår av raden för att denna
skall bli full anslås endast hälften. När
sedan raden gjuts — som vi redan vet går
remsan då åt motsatt håll — repeterar
gjutmaskinen lågutslutning på den sida
om ordet som repeteringshålen finns. När
raden är full, avbryts repeteringen
automatiskt, och raden skjuts ut.
Utgångsrader
Vid en utgångsrad eller efter ett kort
ord som centrerats måste sättaren slå en
relativt stor mängd lågutslutning för att
fylla ut raden. Om antalet produkter
uppgår till minst fem, kan en tangent märkt
Qr användas. När denna tangent anslås,
repeteras fyrkanten så, att fem eller tio
sådana erhålles för varje nedslag. Hur
många produkter en grupp skall
innehålla får sättaren bestämma, och han får
ej glömma att anteckna detta på rullen,
då en mekanism på gjutmaskinen måste
ställas om för antingen det ena eller det
andra antalet. Har sättaren exempelvis
30 fyrkanter kvar på en utgångsrad, kan
han fylla ut detta med endast 3 nedslag
på grupptangenten. Även andra
produkter, halvfyrkanter, punktutföring etc. går
att få, om de slås tillsammans med
grupptangenten.
Tabellsättning
På en Monotype sätts tabeller och
uppställningar rätt över alla kolumnerna.
Fyrkantskalan inställs vid större tabell-
400
Svensk typograftidning nr 22 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
