Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 24. 24 oktober 1959 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett flyktingbokförlag i kooperativ anda
Gunnar Nilsson skriver på temat »Den frihet väl kan bära . . .»
Ett folk, vars tragiska öde i mycket hög
grad berör vårt land, är det som den
tappra estniska nationen rönt under det
senaste världskrigets skickelsedigra år.
Efter några decenniers frihet, under
vilken tid det lilla folket på andra sidan
Bottenhavet hann skapa sig en — tycks det
— varaktig grund för framtida välstånd,
bröt först den ryska ockupationen i det
andra världskrigets begynnelseskede och
sedermera en lika ovälkommen tysk
ockupation den korta estniska
självständighetstiden. Vid det andra världskrigets slut
framstod en förnyad sovjetrysk
ockupa
»MÄNGUMEES» är också ett verk av Kal ju
Lepik, som illustrerats av Raoul Lind. Vi
återger några av de i både uttryck och maner
kraftfulla teckningarna.
tion som ett ofrånkomligt faktum och
tiotusentals ester sökte fristad i väst.
Vårt land har blivit ett nytt hem för
över 22 000 ester, representanter för en
nation, som trots Sovjetunionens
numerära och materiella överlägsenhet vägrar
att uppge hoppet om en ny frihet för sitt
land och som bl. a. genom ett verksamt
kulturellt arbete bland landsmännen i
förskingringen håller frihetstankens låga
brinnande.
Till denna imponerande politiska och
kulturella aktivitet hör en vittomfattande
förlagsverksamhet och utgivande av ett
tiotal tidningar och tidskrifter. Härvidlag
bör understrykas att denna verksamhet i
de flesta fall bekostas av esterna själva,
utan andra bidrag än vad personlig
offervilja kan åstadkomma.
Författarnas kooperativa förlag —
ett exempel på sällsynt företagsamhet
Eesti Kirjanike Kooperatiiv, de estniska
författarnas kooperativ är en ganska
sällsynt företeelse bland företag, som
huvudsakligen sysslar med bokutgivning.
Förlaget grundades av ett stort antal estniska
författare, vilka därigenom på ett
markant sätt inte endast förbättrat sina
ekonomiska villkor, utan även skapat större
förutsättningar för utgivning av nya, i
landsflykten skrivna originalverk.
Förlagschef är ordföranden i estniska
författarföreningen fil. mag. Bernhard
Kangro, själv känd lyriker och
romanförfattare. Hittills har sedan förlagets
tillkomst år 1951 snart hundra böcker,
uteslutande originalverk, utkommit. Den
hundrade titeln beräknas utkomma till
hösten.
Sålunda utger detta förlag ca tio böcker
årligen, varav omkring hälften består av
lyrik och prosa (romaner), resten är
antologier och vetenskaplig litteratur eller
barnböcker. Förlagets utgivning omfattar
bl. a. två större serier. Den ena är den
s. k. A-serien, vilken har karaktären av en
bokklubb med fasta abonnemang och den
andra eller B-serien omfattar liksom
A-serien de förut nämnda utgåvorna av lyrik
och romaner, skrivna av estniska
författare, huvudsakligen bosatta i de
skandinaviska länderna. Upplagorna varierar i
båda fallen, men håller sig för det mesta
konstant någonstans mellan 2—3 000
exemplar per titel.
Förlaget har sin verksamhet förlagd till
Lund där det även trycker sina alster vid
Skånska Centraltryckeriet. Slutligen kan
nämnas att författarnas villkor avsevärt
förbättrats genom detta initiativ. Som
exempel kan nämnas att förlaget i motsats
till vad svenska författares normalkontrakt
stipulerar betalar 20 % royalties på
försålda upplagor. Våra egna författare får
nöja sig med 16% %.
Eesti Kirjastus EMP, vilket har sin
verksamhet förlagd till Stockholm,
bildades 1954 och utger huvudsakligen
memoarer, vartill kommer ett historiskt
samlingsverk, Estniska folket och staten under
andra världskriget, omfattande tio häften,
448
Svensk typograftidning nr 24 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
