Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 26. november 1959. Facktekniskt specialnummer - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För första gången i Europa visades Du Ponts fotopolymerplattor, dos den fotokänsliga
tryckplatta i nylon, som man väntar sig mycket av inom boktrycket.
och givetvis vilka priser man kan vänta
sig, då plattan kommer ut i kommersiellt
bruk. Enligt senaste löften skall den
finnas till försäljning under 1960.
Fotopo-lymer har i samband med USA-reportage
beskrivits tidigare i Svensk
typograftidning.
Men även de mera kända gummi- och
plastplattorna, använda vid gjutning av
tryckmedia, vann intresse och det är
naturligt, att allteftersom specialrotationer
Ett studiebesök på Nebilo i Turin gav en god inblick i vad italiensk grafisk maskinindustri i
dag kan prestera. Här ser vi en av de stora monteringshallarna.
kommer ut i marknaden också intresset
för böjliga, men samtidigt starka
tryckmedia ökar.
På bokbinderiets område
uppmärksammades särskilt de större
sta-tionshäftmaskinerna. Det är svårt att
avgöra var man fann de mest nydanade
modellerna, men nog tycker man, att
maskinfabriken Grapha i Zofingen, Schweiz, låg
väl till. I varje fall stannade man gärna
i studier vid deras olika
kombinationsma-skiner. Där såg vi exempelvis deras
rygg-limningsmaskin Rotor-Binder. Metoden
innebär en skärning av ryggen, så att hel
bok eller block består av lösblad, ryggen
limmas och får sin sammanhållande
linneförstärkning samt omslag. Efter denna
princip hade man bundit
utställningskatalogens 20-millimeter tjocka band. För
Rotor-Binder utlovar man en kapacitet på
3 500 band per timma.
Till kemigrafernas intresse
knyter sig givetvis i första hand alla
nyheter i filmmaterial och
reproduktions-kameror. Men snabbetsning och
klichémaskiner ägnas även vederbörlig respekt.
Ifråga om klichémaskiner utvecklade
Klischograph den mest exklusiva
presentationen. Prover kördes och utsattes för
skilda slag av testning, varjämte
trycksaker med högt värde i
bildframställningen utdelades. Snabbetsningen utvecklas
med raskhet även på den europeiska
marknaden och Monotype har numera
licens på englandstillverkning av Dow
snabbetsningsmaskin. I England har
maskinen fått namnet »Lithotex» och det är
möjligt att den samtidigt genomgått
några detaljändringar i utförandet, men
principen är dock densamma. En tysk
firma har nu konstruerat en ny
snabbetsningsmaskin, vilken fått namnet »Moll».
Huruvida det är tystgåendet i maskinen,
som gett namnet, lämnar vi därhän, men
intresset är strävan till en förenkling av
maskinen, vilket också bör påverka
priset. »Moll» är byggd i en stabil
konstruktion av syrabeständig konstharts och är
elegant röd i färgen. Kapaciteten tillåter
en maximal plattstorlek på 40x50 cm i
den mindre typen och 50x65 cm i ett
större utförande.
Lärlingsutbildningen i Italien
fick på utställningen en fullödig
redogörelse på åskådliggörande skärmar. Med
stor nyfikenhet studerade vi i detalj vad
Italien i dag kan bjuda sina lärlingar.
Med tillfredsställelse konstaterades att
antalet typografiska yrkesskolor är uppe
i ett 20-tal. Om man tog närmare del av
bilder, siffror, diagram och mycket annat
material och en tyvärr enbart på
italienska framställd elegant skrift om
lärlingsutbildningen, så var man helt
tillfredsställd med kvaliteten på utbildningen.
Något konfunderad blir man emellertid,
då man erfar, att antalet kastindelningar
och stilhöjder i Italien visar minst 20
skiftningar. Det måtte inte vara lätt för
handsättare att byta plats i Italien!
Typograf gruppens återresa
gick över Berlin och där blev det en
trivsam träff med berlinkolleger. Men först
478
Svensk typograftidning nr 26 • 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
