Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. De unga och antimilitarismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och i än högre grad påverka den själarnas omvandling,
som är villkoret för att en sådan rättsordning skall
kunna uppehållas.
I och för denna omvandling borde man i främsta rummet kunna
räkna på förkunnarna av den religion, som redan för 2,000
år sedan lärde att vi alla äro lemmar i en lekamen. Och
så länge kyrkan ännu var kristen – d. v. s. ägde något
av Jesu anda – var den även pacifistisk. Kyrkofäderna
vantolkade ej Jesu ord för att bevisa hans godkännande
av kriget. Luften var då ännu het av den värmevåg, som
kristendomen medförde. Var kristen kände att, när Jesus
talade om att giva käjsaren vad käjsaren tillhörde och Gud
vad Gud tillhörde, då menade han med det senare själen,
men en själ, frigjord just från alla de lidelser, som
framkalla och underhålla krigstillståndet mellan folken.
Nu, i den avkristnade kyrkans tid – en tid, i vilken en
äkta kristen präst är det enda stora underverk, man ännu
bevittnar – är det icke av kyrkan, man kan vänta sig
det uppfostringsarbete varigenom själarna skola bildas
för den samfolkliga rättsordning, som skall avlösa det
nuvarande tillståndet. I detta äro krigen endast de
akuta utbrotten av en sjukdom, där »den väpnade freden»
motsvarar den oavlåtligt fortskridande tärsoten, alldeles
som blodstörtningarna äro utbrott av lungsoten, den de
visserligen vittna om men ej utgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
