Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som redan haft talsmän bland Israels profeter och antikens
filosofer, denna början skedde just vid den tidpunkt,
då genom Napoleon I krigets glans och ära mer än någonsin
berusade mänsklighetens fantasi.
Månne dessa drömmare ens kunde ana den omfattning,
fredsrörelsen nu, hundra år senare, erhållit? Ett nät
av skiljedomsfördrag och fredsföreningar omspänna
jordklotet. Kongress efter kongress samlas för att
behandla fredsfrågan. Man ser den ej längre som en svaga
hjärnors dårskap. Nej, fredsproblemet är numera ett av den
statsrättsliga och sociologiska vetenskapens allvarliga
föremål, ett av den praktiska politikens stora spörsmål;
fredförandet själv har bakom sig de utopiska förslagens
skede och står fast och fullt på möjlighetens område.
Trots allt detta är det varken den äldre fredsrörelsen
eller den nyare pacifismen, som kraftigast arbeta för
freden.
Den stora fredspropagandan har utövats genom det
mellanfolkliga samarbetet och värdeutbytet; genom den
ideella och materiella samfärdsel, som danat ett allt
innerligare sammanhang, en allt fastare intressegemenskap,
ett allt närmare beroende mellan folken. För hundra år
sedan kunde krig utbryta mellan tvenne stater; nu utbryter
varje krig över hela jordklotet, ty folken ha nått så
långt i sitt oavsiktliga och oavlåtliga sammanväxande,
att ett krig blir ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
