Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själarna, fostrade fäder och mödrar – som ännu i Japan –
sina söner till krigare, utan att ifrågasätta statens
rätt att offra dem för sina ändamål. Mödrarna manade
sönerna att modigt dö för statens makt och ära, dessa då
som de högst ansedde värdena, vilka med alla medel borde
ej endast bevaras men ökas. Kristendomen mäktade endast
delvis omvandla detta statsbegrepp. Den nödgades – trots
sin individualism – anpassa sig efter detsamma. Först i vår
tid har utvecklingstanken gjort släktet till ett heligare
begrepp än staten.
Det är icke så som vissa filosofer söka bevisa, en jagets
förhävelse, ett individens lösslitande från sambandet
med det hela, som framkallat nutidens krigshat och
fredsvilja. Nej, det är nutidens insikt om att statens
hittills varande s. k. ändamål ofta stått i motsats till
vissa högre ändamål, dem individerna, i och genom släktet,
vilja tjäna.
Nutidens människor börja förneka statens obetingade rätt
att kräva offer. Medan fordom medborgare uteslutande voro
till för statens skull, anse nu mångfaldiga män och ännu
flera kvinnor staten vara till för medborgarna. Medan
staten fordom tveklöst riktade sin politik på t. ex,
territoriala utvidgningar och koloniala äventyr, bestrides
nu allt kraftigare dess rätt att för sådana syften offra
släktets högsta värden, de unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
