Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är icke allenast när de unga fylla sin värnplikt,
som de ställas i den hårda nödvändigheten att döda
och dödas. Nej, denna ej självvalda plikt kan föra med
sig att de kastas in i territoriala utvidgnings- och
kolonialäventyr. Och under utbildningstiden bli de unga
berövade en dyrbar tid och än dyrbarare medborgerliga
rätttigheter, eftersom de värnpliktige ännu stå under
undantagslagar, som avse att göra dem till villiga
krigsredskap, ej till självständiga medborgare.
Ehuru värnplikten sålunda blivit en masshypnos i
militaristisk riktning, har den dock även – hos de
mera tänkande – haft en kraftig antimilitaristisk
inverkan. Sålunda har den blivit en av de många omvägar,
på vilka mänskligheten närmar sig freden.
Först och främst har den blivit detta, emedan värnplikten
gjort härarna så stora, att krigsapparaten blir oerhört
dyrbar att sätta i rörelse och kapitalisterna således tveka
att bruka detta maskineri för de ekonomiska intressen,
dem krigen nu ytterst gälla. Och var gång, ett par stater
rygga tillbaka för kriget, har freden vunnit mark, ty
folken vänja sig därigenom vid tanken, att konflikter
kunna lösas fredligt.
Därnäst har krigsäggelsen fått mindre makt att tända
sinnena, när kriget kan taga sina offer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
