ALLENBY Allelomo'rf, term inom ärftiighetsläran, liktydig med arvenhet (se d.o.). Allemagne [alma'n], eg. alemannernas land, numera det franska namnet på Tyskland. Jfr Alemanner. Allemand [almä'], Louis, fransk prelat (o. 1380—1450), kardinal, ärkebiskop av Arles från 1423. På kyrkomötet i Basel var A. ledare av det parti, som hävdade konsiliets överhöghet över påven. A., som förde ett asketiskt liv, bea-tifierades 1527 av Clemens VII. T.S-d. Allemand [almä'], F r i t s L’, österrikisk bataljmålare, se L’A 11 e m a n d. Allemande [almä'd] (fra.), mus., äldre, från den ”tyska dansen” på 1500-talet härstammande dans i jämn takt och (i regel) långsamt tempo. Medan den äldre formen var av folklig karaktär, utvecklade sig a. på 1600-talet till konst- och hovdans och ingick som beståndsdel i sviten (se d.o.). — A. kallas även en i Schwaben och Schweiz bruklig, med ländlern besläktad runddans i livligt tempo och s/4-takt. F.S-l. AIlemanni'ster, medlemmar av ett franskt socialistiskt parti, vars officiella namn var Parti ouvrier socialiste révolutionnaire, lett av J. Allemanne. Paitiet bildades 1890 och ingick 1901 i det då bildade Parti socialiste fran^ais. A. voro anhängare av den politiska storstrejken ss. kampmedel. T.E-r. AllemontFt, kem., se Antimonarsenik. Allemo'rf (grek.), term inom ärftlighetslä-ran, liktydig med arvenhet (se d.o.). Allen [ä'lan], William, engelsk teolog (1532—94), en av de ivrigaste motståndarna till reformationen i England, grundläde ett senare till Reims förlagt prästseminarium som utgångspunkt för motreformationen i England; samma uppgift fick det av honom inrättade Collegium anglicanum i Rom. A. försökte även på politisk väg nå sitt mål, i det han anslöt sig till Maria Stuarts anhängare, guiserna och Filip Il av Spanien. Han utnämndes av påven till kardinal. — Litt.: T. F. Knox, ”Introduc-tion to letters and memorials of Cardinal A.” (1882). S.N. Allen, Carl Ferdinand, dansk historiker (1811—71), avlade teol. examen 1836, docent med prof:s titel vid Köpenhamns univ. 1851, ord. prof, därst. 1862. Sitt första framträdande som historisk förf, gjorde A. 1836, då han vann första priset i en tävling om Uppslagsbok. I. 22 den bästa danska historien med särsk. hänsyn till folkets och statens inre utveckling. Hans huvudverk är det stort anlagda ”De tre nordiske Rigers Historie 1497—1536” (3 bd, 1864— 72); detta arbete, som intager en framskjuten plats inom den nordiska historiska litteraturen, fullföljde han endast intill 1527. A. var starkt påverkad av tidens nationalliberala strömning; detta tager sig uttryck även i hans historiska skrifter, vari han t.ex. skildrar Kristian II med varm sympati. Han var även verksam som journalist och politisk skriftställare i national-liberal anda. S.Bln. Allen [ä'lan], Grant, engelsk populärvetenskaplig skriftställare och romanförf. (1848—99). Med framgång tillämpade A. darwinismens läror på sinnesfysiologiens och de estetiska frågornas område, så bl.a. i ”Physiological æsthetics” (1877), ingående kritiserade av Guyau (se denne), och i ”The colour sense” (2 ed. 1892). Som romanförf. satte han äktenskapet under debatt med ”The woman who did” (1895; sv. övers. ”Hon vågade det”, s.å.) och fortsatte sitt fälttåg för friare äktenskapliga former med ”The Bri-tish barbarians” (1896). — Litt.: E. Clodd, ”G. A.” (1900). A-fN. Allen [ä'lan], James Lane, nordamerikansk förf. (1849—1925), romantiker, som beskrivit sitt hemland, Kentucky, i ett flertal romaner och berättelser (”The choir invisible”, 1897, m.fl.). Man finner hos honom stark naturstämning och förfinad människouppfattning, med en dragning till det preciösa. S.B.L. Allena saliggörande kyrkan (jfr lat. extra eccle'siam nulla salus, ”utanför kyrkan ingen frälsning”), uttryck för kyrkans anspråk att vara frälsningsanstalt, ensam förmedlare av Guds nåd. Satsen har en omfattande bakgrund i den dogmhistoriska utvecklingen av begreppen nåd och kyrka. Romersk-katolska kyrkan upprätthåller ännu detta anspråk, ehuru satsen modifierats därhän, att de som ”utan egen för-skyllan” befinna sig utanför romersk-katolska kyrkan ha möjlighet att bli saliga. A-f N. Allenby [ä'lanbi], Edmund Henry Hynman, Viscount of Megiddo and Felix-towe (1919), engelsk militär (f. 1861), officer vid kavalleriet 1882, överste och regementschef 1902, generalmajor 1909, fältmarskalk 1919. A. tjänstgjorde i Sydafrika 1884—1902 och blev vid krigsutbrottet 1914 chef för ka- — 673 — — 674 —