Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Altenstein, Karl
- Altenstetter el. Altemstetter, David
- Altenälv
- Altera pars
- Alteration
- Alterationskräm
- Alter ego
- Alterera
- Altererat ackord
- Alternanthera
- Alternaria
- Alternativ
- Alternativo
- Alternatvinklar
- Alternera
- Alterot
- Alters bruk
- Alter Schwede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALTER SCHWEDE
Rådhuset i Altenburg, byggt på 1560-talet.
de av Steins motståndare och erhöll sitt avsked
1810. 1817—38 var A. kultus- och
undervisningsminister och verkade som sådan särsk.
för det preussiska undervisningsväsendets
reformering. [Æ.G.]
Altenstetter el. Altemstetter, David,
tysk guldsmed och emaljkonstnär (1547—1617),
bosatt i Augsburg från 1570. Hans mest
berömda arbeten (emalj på silver) äro ett ståndur
i skattkammaren i Wien och den österrikiska
kejsarkronan av 1602 samt delar av det
pommerska konstskåpet i Berlins slottsmuseum. G.V.
Altenälv, se A 11 e 1 v a.
A'ltera pars (lat.), den andra delen,
motparten. Audia'tur et altera pars, även motparten
må höras.
Aiteration [-fo'n] (lat. alter, den andre),
förändring; sinnesrörelse, förvirring. — Hermanns
alterationshypotes, se Djurelektricitet.
Alterationskräm, skämtsamt namn på lätt
tillagad efterrätt av grädde, sylt, makroner,
kakor el. skorpor. Man vispar grädden till skum
och blandar i sylt och de stötta kakorna. Kallas
även himla- el. änglamat. l.N-y.
Aiter ego (lat.), någons andra jag.
Altere'ra (till lat. alter, den andre), förändra;
uppröra, oroa.
Altere'rat ackord, enl. den äldre
harmoniläran ett ackord, som innehåller någon ton
utanför den genom förtecknen (se d.o.)
angivna skalan; enl. den nyare harmoniläran ett
ackord, i vilket en klangbeståndsdel (naturlig
prim, ters el. kvint; se Ackord) kromatiskt
förändrats. F.S-l.
Alternanthe'ra, växtsläkte av fam.
amarant-växter, omfattande ett 70-tal arter, huvudsaki.
i Amerika och Australien, samtliga örter el.
halvbuskar med motsatta blad och oansenliga,
till huvudlika gyttringar anordnade blommor.
Som prydnads- och dekorationsväxt odlas A.
ama'bilis, som förekommer i talrika former,
ofta med brokiga, röda el. fläckiga blad. O.Gz.
Alterna'ria, svampsläkte bland de
ofullständigt kända svamparna (Fungi imperfe'cti).
Nyare undersökningar ha visat, att flertalet arter
utgöra blott konidiestadier till ekonomiskt
viktiga parasitsvampar, tillhörande Leptosphæ'ria,
Pleo'spora el. andra Sphæricdceæ-släkten (se
dessa ord). H-nd.
Altcrnati'v (till lat. alter, den andre), olika
handlings- el. tankemöjligheter, mellan vilka ett
avgörande val måste träffas enl. formeln
antingen—eller. Alternativa omdömen se O
m-d ö m e. G.A.
Alternati'vo (ital.), mus., växelvis, förr
beteckning på tvådelade dansstycken, vilkas båda
delar kunde efter behag spelas växelvis flera
gånger, t.ex. minuetto a. [F.S-Z.]
Alterna'tvinklar, ett sådant par av likstora
vinklar, som vid två parallella räta linjers
skärning med en tredje rät linje inneslutas av den
sistnämnda och de parallella linjernas mot
varandra vända innersidor. Z-n.
Alterne'ra (till lat. alter, den andre),
omväxla, tura om (med).
AIte'rot, rot av stockrosart. Se Stockros.
Alters bruk, Norrfjärdens s:n, Norrbottens
län, vid Alterälven, 2 mil n. om Piteå.
Egendomen omfattar nu blott 138 har, men var förr
ansenlig och länets enda säteri. Den innehades
av S. G. Hermelin, som 1801 fick privilegium på
ett stångjärnverk, men detta anlades först 1825,
sedan Karl XIV Johan 1818 förvärvat A. A.
såldes 1848 till Gällivare bolag, som utvidgade
bruket och även bedrev sågverksrörelse särsk.
vid Munksund, men är nu nedlagt. Vid A. bar
Norrfjärdens elektr. a.-b. en kraftstation,
taxerad till 145,000 kr. C.V.J.
Alter Schwede (ty.), ”gammal svensk”.
Uttrycket användes i det nuv. tyska
umgänges-språket i betydelse av ”en redbar och
godmodig man” el., i tilltal, ”gamle gosse”,
”heders-knyffel” o.s.v. Schwede har i tyskan även
andra särskilda betydelser. I vissa högtyska
dialekter har der Schwed snarast karaktären
av ”grym fiende” — jfr i sv. ”ryssen” —, och
i plattyskan kan en rechten Swed betyda
”en glad dryckesbroder” o.d. Förmodligen
återspegla de flesta liknande användningar av
— 797 —
— 798 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0501.html