AMAR Mellanamerika, på Tigreön i Fonsecabukten av Stilla havet, 3,000 inv. A. är Honduras’ viktigaste hamn vid Stilla havet. G.N. Ama'r, Jean André, fransk revolutions-man (1750—1816). A. blev 1792 medlem av nationalkonventet och gjorde sig snart känd som fanatisk jakobin, röstade för Ludvig XVI:s avrättning och bidrog kraftigt till girondister-nas fall. 1793 sändes han till Grenoble och Lyon och uppträdde där som kommissarie med den största våldsamhet. Som medlem av välfärdsutskottet bragte han genom sina anklagelser många till giljotinen. Sedan april 1794 konventets president, slöt sig A. snart till Ro-bespierres fiender och bidrog kraftigt till dennes störtande. Under direktoriet anhängare av Babeuf, fängslades han vid dennes fall men frikändes och levde därefter i obemärkthet i Paris. R.G. Ama'ra (av lat. ama'rus, besk), bittermedel. Ama'ra, skalbaggsläkte, se Jordlöpare. Amarako'fa, ”Amaras lexikon”, vedertagen benämning på den av Amarasimha, som enl. traditionen levde på 500-talet e.Kr., förf, ordboken ”Namalinganu^asana”, ett av sanskrit-lexikografiens förnämsta verk. Utg. av L. Deslongchamps i fransk övers. (1839—45) och av Ganapati Castri (1914—17). C.F. Amara'nt, en i 1600- och 1700-talspoesien ofta förekommande fantasiväxt, oförgänglig och tillhörande paradisets flora. Ännu hos Stagne-lius heter det: ”Bland Edens amaranter vandra”. G.Cqt. Amara'nt, en liten praktfullt färgad väst-afrikansk vävarfink (se d.o.). Amaranta'ceæ, amarantväxter, en familjen mållväxter närstående växtfam., omfattande örter, mera sällan buskar med motsatta el. spiral-ställda blad, i klase-, ax- el. huvudlika gytt-ringar anordnade blommor, hinnaktiga, ofta livligt färgade hylleblad, 3—5 i regel med varandra sammanväxta ståndare samt nöt- el. kapselfrukt. A. räknar o. 500 arter, de flesta inhemska i tropiska el. subtropiska zonerna. De viktigaste släktena äro Alternanthe'ra, Ama-ra'ntus, Celo'sia och Gomphre'na (se dessa ord). O.Gz. Amara'nterorden. Vid en herdefest på Stockholms slott trettondagen 1653 uppträdde drottning Kristina som herdinnan Amaranta; namnet anse» valt som en uppmärksamhet mot hennes nyförvärvade gunstling, ambassadören Pimentel, som var född i staden Amarante i norra Portugal. Till minne av festen stiftades en orden, La frairie d’Amarante (Amarantas brödraskap), vars emblem skulle vara tvenne mot varandra vända och instuckna A, omslut na av en coro'na ci'vica (medborgarkrona) och med inskriften: Dolce ne sarå la memoria (Ljuvt skall minnet härav vara). 16 herrar och 16 damer, tillhörande Kristinas intimaste krets, blevo medlemmar av a., vilken med drottningens avflyttning från Sverige synes ha upphört att finnas till. — 24/7 1760 återupptogs tanken av några ungdomar i Stockholm, och den av dem bildade ”Stora amaranterorden” blev småningom en viktig faktor i huvudstadens mera exklusiva sällskapsliv; ”loger” finnas i Göteborg, Malmö och Karlskrona. — Litt.: K. A. Härje, ”Stora amaranterordens öfnings-samhälle i Malmö 1811—1911” (1911). G.Cqt. Amaranti'ne, växtsläkte. Se Gomphrena. Amara'ntträ, luft-, violett-, purpur-, violträ, blå ebenholts, kärnveden av den till baljväxternas fam. (underfam. Cæsal-pinoi'dece) hörande, i Sydamerika och Västindien förekommande Copai'fera bractea'ta. A., ett hårt och tungt, först rödgrått, senare violett el. purpurrött träslag, begagnas vid tillverkning av dyrare möbler och snickeriarbeten. Vedens färgning härrör av ett ämne, phenicein, som bildar violetta, mikroskopiska prismor. Även veden av Machæ'rium viola' ceum går stundom i handeln som a. O.Gz. Amara'ntus, växtsläkte av fam. Amaranta'-cece (se d.o.) med ett 50-tal arter, övervägande ettåriga örter med spi-ralställda blad och i axel. klaselika gyttringar anordnade blommor. A. blitum, måll-amarant, med helbräddade, i spetsen ur-nupna blad och grönaktiga blommor, förekommer sällsynt i vårt land. Flera andra arter uppträda tillfälligtvis förvildade, särsk. på ballastplatser. Några användas som grönsaker, ss. A. prostra'-tus i s. Tyskland och A. blitum i Egypten, Arabien och Ostindien. Flera ar ter äro prydnadsväxter, däribland A. tri'color, papegojfjädrar, från Ostindien och Kina, med grön-, gul- el. rödspräckliga blad. O.Gz. Amara'ntväxter, se Amarantaceæ. Amarapu'ra (”Gudastaden”), stad i Burma, Bortre Indien, vid Irawadi strax s. om Mandalay; 8,497 inv. (1921). A. grundades 1783 till residensstad i konungariket Burma och hade 1810 c:a 170,000 inv., då den förstördes av en eldsvåda. 1839 anställde en jordbävning stor förödelse, och 1857 flyttades residenset till Amarantus speciosus. — 839 — — 840 —