AMSTERDAM Nya bostadskvarter i Amsterdam. A. är även centrum för den andliga odlingen i landet, har ett av staden underhållet univ., en fri högskola, talrika vetenskapliga institutioner, anläggningar och museer, främst Rijks-museum med en storartad samling tavlor av äldre nederländska mästare och moderna konstnärer, en rad lärda och praktiska skolor, konstakad., musikkonservatorium och konsertbyggnad (Concertgebouw) med berömd orkester, ett flertal betydande teatrar m.m. A. utbreder sig till största delen s. om Ij i koncentriska halvcirklar och är på gr. av sitt sanka läge helt och hållet byggt på pålar. Talrika kanaler (grachten) uppdela staden i ett hundratal öar, sinsemellan förbundna med tredubbla antalet broar. A. nämnes första gången 1275 och låg då vid Dam, nådde vid medeltidens »lut i v. och s. till Singel, i ö. till Kloveniers burgwaal och utbyggdes på 15- och 1600-talen över Heeren-, Kaizers- och Prinsengracht. Huvudgatorna utlöpa strålformigt från gamla staden över de parallella kanalerna, som ofta omramas av almplanteringar och med sina gamla gavelhus och magasin erbjuda en pittoresk anblick. Utanför Bruitensingel utbredde sig A. först under 1800-talet; här ligga de moderna stadsdelarna med breda gator, torg och stora parker. De gamla hamnanläggningarna Dam- rak, Wester- och Oosterdook äro nu genom framdragandet av järnvägsspår till den 1885 öppnade ståtliga centralstationen i holländsk renässansstil avstängda från Ij och otillgängliga för större fartyg. Därför har Ij själv blivit huvudhamn, och i på n. sidan liggande Bo-lewijkslanden byggas nu stora varv, torrdockor och fabriker. Bland monumentalbyggnader märkas den i gotisk stil o. 1300 uppförda Oude Kerk på Oude Zijde (ö. om den uppdämda Amstelmyn-ningen), den sengotiska Nieuwe Kerk, uppförd 1408—70 på Nieuwe Zijde (v. om Amstelmyn-ningen) vid Dam, nu trafikcentrum, där stadens förnämsta affärsgata, Kalverstraat, utmynnar och där det 1648—55 som rådhus uppförda kungliga palatset ligger, jämte köpmans-börsen och univ. samt industripalatset (Paleis voor Volksvlijt) för utställningar, konserter och teater, rymmande 6,000 personer; vid Rem-brandtplein, en av stadens mest trafikerade platser, märkes en bronsstaty av Rembrandt, utförd 1852 av L. Royer. I stadens s. del på andra sidan Singelgracht ligger riksmuseet, uppfört i holländsk renässansstil 1877—85. H.R-r. Historia. På 1200-talet ett litet fiskläge, som lydde under herrarna van Amstel, vasaller i — 933 — — 934 —