Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anderna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERSEN
"Det musikalske Accent i östslesvigsk’’ (i
”Da-nia”, 1897) och ”Det danske Sprogs Indflydelse
.paa Höjtysk i Nordslesvig” (i ”Dania”, 1899). A.
författade även dikter och noveller på
sönder-jysk dialekt, de förra efter hans död samlade
i ”Sönder jydske Digte paa Folkesproget”
(1920) G.Cqt.
Andersen, Vilhelm Rasmus Andreas,
dansk litteraturhistoriker (f. 16/io 1864), blev
student 1882, bedrev studier i litteratur samt i
klassisk och nordisk filologi i Köpenhamn,
avlade Skoleembedsexamen 1888, erhöll univ:s
guldmedalj i nordisk filologi 1891, blev fil. d:r
1896 och 1908 innehavare av den nyupprättade
professuren i dansk litteratur, som avsåg
utbildning av de studenter, vilka skulle avlägga
skolämbetsexamen. — A. har utövat ett
omfattande litteraturvetenskapligt, kritiskt och delvis
skönlitterärt förf.-skap. Han började som
filolog. Redan 1887 offentliggjorde han metriska
tolkningar av valda
Catullus-dikter, 1893
följda av en dansk
omdiktning av
lyriska sånger av
Ho-ratius, och i ”Danske
Studier” (1893) skrev
han om den
stilistiska upprepningen, om
den sirliga stilen och
om den Heibergska
skolans
naturuppfattning. Fr.o.m.
dok-torsavh. ”Guldhor-
nene” (1896) har han företrädesvis verkat som
litteraturforskare i vidaste mening. A. undviker
termen ”litteraturhistoria” och ser sin
arbetsuppgift i ”vetenskapen att utforska och konsten
att framställa livet i litteraturen”. Han söker
genomleva det granskade verkets tillkomst, det
själstillstånd, varur det framvuxit, och dess
språkliga utformning. Stilanalys och
psykologisk skarpblick förena sig med en
sammanknytande fantasi, som genialt upptäcker de
obetydliga smådragens symboliska värden och t.ex. i
”Guldhornene” djärvt söker rulla upp det 16
timmars samtal med Steffens, som gjorde
Oehlenschläger till nyromantiker. Hans
huvudintresse har ägnats åt denne (”Adam
Oehlenschläger”, 3 bd, 1899—1900) och Poul Möller
(monografi 1894) samt Paludan-Müller
(monografi 1910). Om kombinationslusten stundom i
de stora verken blir alltför subjektiv och ej
alltid undgår konstruktion, giva en rad kortare
analyser i ”Litteraturbilleder” (1903 och 1907)
samt ”Kritik” (1914) sällsynt själfulla studier
över skilda förf., tider och diktverk. I
”Bac-chustoget i Norden” (1904) skildras den
diony
siska anden, sådan den tagit sig uttryck i
nordisk litteratur från Bellman och Evald till
Frö-ding och Karlfeldt. ”Tider og Typer af dansk
Aands Historie” är ett storstilat anlagt försök
att giva en överblick över den danska
litteraturen i form av ett längdsnitt genom tiderna,
visande den danska andens art och dess liv under
humanismens och kristendomens inflytande
dittills ha, från 1907, fyra delar av verket
utkommit. Programmet för sin forskning, vilken i
Danmark varit omstridd, har A. framlagt i
”Dansk Litteratur, Forskning og Undervisning”
(1912), vilken skrift övat inflytande även i
Sverige. — A:s tolkningar av sitt lands stora
diktare ha tt drag av självbekännelse. I ”Knud
Sjællandsfars Betragtninger” (1902 och 1912)
framläggas ett slags religiösa meditationer, fria
från alla konfessionella drag, med livets
makter som betraktelsens föremål. — Som talare
och uppläsare av skådespel har A. blivit känd
och beundrad över hela Norden. Lik en resande
trubadur har han på de mest skilda håll i de
nordiska länderna uppläst Holbcrg med en
bravur och konst, som om han inom sig gömde
många skådespelare. Genom till uppläsningarna
knutna analyser, i vilka han varit angelägen att
belysa Holbergs figurer även som uttryck för
skilda sidor i förf:s eget väsen, har han gjort
mer än någon annan i samtiden för att i
Sverige sprida intresse och förståelse för Holberg.
— A. är en övertygad skandinav, gjorde
insatser i ”kulturskandinavismen” (se d.o.) vid
sekelskiftet och har med sympati verkat för
föreningen Nordens syften, men främst är han
dansk patriot och förkroppsligar medvetet
väsentliga sidor i danskt väsen. J.Mbg.
Andersen, Johannes Oskar, dansk teolog
(f. 1866), prof i kyrkohistoria vid Köpenhamns
univ. 1920. A. utger sedan 1907
”Kirkelexi-kon for Norden”, har förf. bl.a. ”Novatian”
(1901), ”Fra Trankebarmissionens
Begyndelse-tid” (1906), ”Festskrift i Anledning af Dansk
Missions Selskabs Jubilæum” (1921). S.N.
Andersen, Tryggve, norsk förf. (1866—
1920). Student 1885, bedrev A. till en början
filologiska studier. 1897 debuterade han med den
kulturhistoriska skildringen ”1 Cancelliraadens
dage”. Bland andra arbeten märkas den
psy-kologiskt-analytiska romanen ”Mot kveld”
(1900), ”Dagbog fra en sjöreise” (utg. 1923)
samt några novellsamlingar. A. var en
splittrad och nervös natur, som emellertid med sitt
äktromantiska gemyt förenade en skarp och
kritisk blick på verkligheten. F.S-n.
Andersen, Anders Christian, dansk
förf. (1874—1928). A. har skrivit ett flertal
allmogeskildringar, ofta med utpräglat social
tendens, ”Husmandens Datter” (1906), ”Stavns-
— 1011 —
— 1012 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0626.html