Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Indokina - Franska institutet - Franska Kongo - Franska Oceanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA INSTITUTET
ningar i Bortre Indien (se kartan vid d. o.) och
s. Kina; 740,850 kvkm. med 20,450,000 inv.
(1926). Huvudstad Hanoi med 75,000 inv.
(1926). N. delen av F. I. är fylld av det
syd-kinesiska höglandets utlöpare, bestående av
relativt smala bergryggar, som stryka i n. v.—s. ö.
Dalarne genomflytas av Songho och dess
bifloder. Floden flyter i sitt nedre lopp över en
vidsträckt deltaslätt. V. om Tongking utbreder
sig övre Annams och Laos bergland. Det består
av från Kina framskjutande platåer,
begränsade mot varandra genom dislokationslinjer och
belägna på varierande nivåer. Det begränsas i
v. av Mekongs dal. S. delen av Mekongs
flodområde bildar ett ofantligt lågland, som utgör
den väsentliga delen av s. F. I. — Klimatet är
mycket varierande i F. I:s olika delar på gr. av
landets stora utsträckning i n. och s. (15
breddgrader). I s. är det tropiskt, men i n. har det
subtropiska drag. Saigon har en medeltemp. för
dec. av 25,»°, för april av 29,3°. Hué har 19,7°
i febr, och 29,5° i juni och aug. Hanoi har 16,5°
i febr, och 28,7° i juni. Olikheterna i
vinter-temp. äro alltså mycket stora. Den årliga
nederbörden är i Hanoi 1,776 mm., i Hué 2,795 mm.,
i Saigon 2,011 mm. (jfr Bortre Indien). —
Växtvärlden är yppig. Mekongs yttre delta är
kantat av mangroveskogar. Innanför dessa
utbreda sig vidsträckta Scirpus-savanner och i
någon mån tropisk regnskog. Större delen av den
odlingsbara marken är dock upptagen av risfält.
Även i Annam och Tongking behärskar
kulturmarken låglandet och bergens nedre sluttningar.
I det förra äro bergskedjorna täckta av
regnskogar av tropisk typ, här och där omväxlande
med barrskogar. I n. Tongking äro
dalgångarna ännu klädda av tropisk djungel, medan
platåerna uppvisa grässtäpper, omväxlande med
lundar av palmer och bananträd, vilka på högre
nivåer ersättas av barrträd och ständigt gröna
ekar.
Befolkningen består av mer el. mindre
mon-goloida element. Annamiterna bebo Tongkings
slättland, dalgångarna i Annam och stora delar
av Kochinkina. Huvudmassan av Kambodjas
inv. utgöres av Khmer-folket. Laos bebo v. och
n. delarna av Annam. I nutiden har den
kinesiska invandringen stor betydelse i hela F. I.
Kinesernas antal överstiger 615,000.
Folktätheten är på slätterna i Tongking och kring
Me-kong mycket stor (300, resp. 200 pr kvkm.). —
Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen.
Det förnämsta sädesslaget är ris. Härav
produceras i medeltal 5,6 mill. ton pr år. På de stora
deltaslätterna upptaga risodlingarna större
delen av den odlade arealen — i Kochinkina t. o.
m. 75 °/o. I Tongking med dess stora
befolkningstäthet konsumeras nästan hela skörden
inom landet. Största delen av exporten går från
trakterna kring nedre Mekong. Tack vare dessa
är F. I. näst Burma det främsta av jordens
risexportland (31 °/o av världsexporten i
medeltal för 1911—20). Vissa år har den varit uppe
i 2,3 mill. ton. 1929 utgjorde värdet av
risexporten 240 mil. sv. kr. el. 64 °/o av hela
exportvärdet. Utom ris odlas majs med ett
exportvärde 1929 av 14 mill. kr., batater, taro, maniok,
peppar, sockerrör och kokospalmer. Kaffe-,
te-och tobaksplantager äro nyligen anlagda.
Silkesodlingen är allmän. Det producerade
råsil-ket är av yppersta kvalitet och mycket eftersökt
såväl i Frankrike som i U. S. A. Större delen
reserveras dock för den inhemska industrien.
Av övriga textilämnen produceras bomull, jute
och hampa. Nyligen har man börjat
gummiodling (He’vea brasilie’nsis), som synes bli
lönande. 1929 utfördes gummi för 16 mill. kr. I
skogarna finnas värdefulla trädslag (teak,
eben-holts, järnträ). Mineralrikedomen är stor. I ö.
Tongking finnas värdefulla kolfyndigheter
(rät-lias), som t. o. m. brytas för export (1929 för
15 mill. kr.). Vidare finnas fyndigheter av järn,
tenn, koppar, bly, zink och fosfat. Av industrien
äro riskvarnarna i Kochinkina,
bomullsspinnerierna och cementfabrikationen i Tongking av
betydelse. Konstindustrien är traditionell och
har stark anknytning till Kinas. Järnvägsnätets
längd uppgick 1929 till 2,395 km. Hela
exportens värde belöpte sig 1929 till 382 mill.,
importens till 380,8 mill. sv. kr. — F. indelas i följ,
administrativa enheter: Annam, Kambodja,
Kochinkina, Laos, Tongking, Kuangchou-wan (i
s. Kina).
F. I. bildades 1887 av kolonien Kochinkina,
protektoraten Kambodja och Annam-Tongking.
1893 lades därtill det från Siam erövrade Laos
och 1904 och 1907 ännu några siamesiska
gränsområden. Dessutom hör sedan 1898 dit det
franska arrendeområdet Kuangchou-wan. F. I.
styres av en generalguvernör, som vid sin sida
har ett råd (conseil de gouvemement). Under
honom lyda guvernören över Kochinkina och
överresidenterna (résidents supérieurs) i
protektoraten Annam, Kambodja, Laos och
Tongking, av vilka de tre första nominellt styras av
inhemska furstar. Se vidare de historiska
översikterna i art. Annam, Kambodja,
Kochinkina, Laos, Tongking och
Kuangchou-wan. — Litt.: Cl. Madrolle,
”LTndochine du Nord. LTndochine du Sud”
(1925—26); G. Maspero, ”Un empire colonial
francais, ITndochine” (1929). J.F.;C.F.
Franska institutet, se Institut de France.
Franska Kongo, se Franska Ekvator
i-a 1 a f r i k a.
Franska Ocea’nien, fra. Établissements fran-
— 175 —
— 176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
