FRANSKA INSTITUTET ningar i Bortre Indien (se kartan vid d. o.) och s. Kina; 740,850 kvkm. med 20,450,000 inv. (1926). Huvudstad Hanoi med 75,000 inv. (1926). N. delen av F. I. är fylld av det syd-kinesiska höglandets utlöpare, bestående av relativt smala bergryggar, som stryka i n. v.—s. ö. Dalarne genomflytas av Songho och dess bifloder. Floden flyter i sitt nedre lopp över en vidsträckt deltaslätt. V. om Tongking utbreder sig övre Annams och Laos bergland. Det består av från Kina framskjutande platåer, begränsade mot varandra genom dislokationslinjer och belägna på varierande nivåer. Det begränsas i v. av Mekongs dal. S. delen av Mekongs flodområde bildar ett ofantligt lågland, som utgör den väsentliga delen av s. F. I. — Klimatet är mycket varierande i F. I:s olika delar på gr. av landets stora utsträckning i n. och s. (15 breddgrader). I s. är det tropiskt, men i n. har det subtropiska drag. Saigon har en medeltemp. för dec. av 25,»°, för april av 29,3°. Hué har 19,7° i febr, och 29,5° i juni och aug. Hanoi har 16,5° i febr, och 28,7° i juni. Olikheterna i vinter-temp. äro alltså mycket stora. Den årliga nederbörden är i Hanoi 1,776 mm., i Hué 2,795 mm., i Saigon 2,011 mm. (jfr Bortre Indien). — Växtvärlden är yppig. Mekongs yttre delta är kantat av mangroveskogar. Innanför dessa utbreda sig vidsträckta Scirpus-savanner och i någon mån tropisk regnskog. Större delen av den odlingsbara marken är dock upptagen av risfält. Även i Annam och Tongking behärskar kulturmarken låglandet och bergens nedre sluttningar. I det förra äro bergskedjorna täckta av regnskogar av tropisk typ, här och där omväxlande med barrskogar. I n. Tongking äro dalgångarna ännu klädda av tropisk djungel, medan platåerna uppvisa grässtäpper, omväxlande med lundar av palmer och bananträd, vilka på högre nivåer ersättas av barrträd och ständigt gröna ekar. Befolkningen består av mer el. mindre mon-goloida element. Annamiterna bebo Tongkings slättland, dalgångarna i Annam och stora delar av Kochinkina. Huvudmassan av Kambodjas inv. utgöres av Khmer-folket. Laos bebo v. och n. delarna av Annam. I nutiden har den kinesiska invandringen stor betydelse i hela F. I. Kinesernas antal överstiger 615,000. Folktätheten är på slätterna i Tongking och kring Me-kong mycket stor (300, resp. 200 pr kvkm.). — Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. Det förnämsta sädesslaget är ris. Härav produceras i medeltal 5,6 mill. ton pr år. På de stora deltaslätterna upptaga risodlingarna större delen av den odlade arealen — i Kochinkina t. o. m. 75 °/o. I Tongking med dess stora befolkningstäthet konsumeras nästan hela skörden inom landet. Största delen av exporten går från trakterna kring nedre Mekong. Tack vare dessa är F. I. näst Burma det främsta av jordens risexportland (31 °/o av världsexporten i medeltal för 1911—20). Vissa år har den varit uppe i 2,3 mill. ton. 1929 utgjorde värdet av risexporten 240 mil. sv. kr. el. 64 °/o av hela exportvärdet. Utom ris odlas majs med ett exportvärde 1929 av 14 mill. kr., batater, taro, maniok, peppar, sockerrör och kokospalmer. Kaffe-, te-och tobaksplantager äro nyligen anlagda. Silkesodlingen är allmän. Det producerade råsil-ket är av yppersta kvalitet och mycket eftersökt såväl i Frankrike som i U. S. A. Större delen reserveras dock för den inhemska industrien. Av övriga textilämnen produceras bomull, jute och hampa. Nyligen har man börjat gummiodling (He'vea brasilie'nsis), som synes bli lönande. 1929 utfördes gummi för 16 mill. kr. I skogarna finnas värdefulla trädslag (teak, eben-holts, järnträ). Mineralrikedomen är stor. I ö. Tongking finnas värdefulla kolfyndigheter (rät-lias), som t. o. m. brytas för export (1929 för 15 mill. kr.). Vidare finnas fyndigheter av järn, tenn, koppar, bly, zink och fosfat. Av industrien äro riskvarnarna i Kochinkina, bomullsspinnerierna och cementfabrikationen i Tongking av betydelse. Konstindustrien är traditionell och har stark anknytning till Kinas. Järnvägsnätets längd uppgick 1929 till 2,395 km. Hela exportens värde belöpte sig 1929 till 382 mill., importens till 380,8 mill. sv. kr. — F. indelas i följ, administrativa enheter: Annam, Kambodja, Kochinkina, Laos, Tongking, Kuangchou-wan (i s. Kina). F. I. bildades 1887 av kolonien Kochinkina, protektoraten Kambodja och Annam-Tongking. 1893 lades därtill det från Siam erövrade Laos och 1904 och 1907 ännu några siamesiska gränsområden. Dessutom hör sedan 1898 dit det franska arrendeområdet Kuangchou-wan. F. I. styres av en generalguvernör, som vid sin sida har ett råd (conseil de gouvemement). Under honom lyda guvernören över Kochinkina och överresidenterna (résidents supérieurs) i protektoraten Annam, Kambodja, Laos och Tongking, av vilka de tre första nominellt styras av inhemska furstar. Se vidare de historiska översikterna i art. Annam, Kambodja, Kochinkina, Laos, Tongking och Kuangchou-wan. — Litt.: Cl. Madrolle, ”LTndochine du Nord. LTndochine du Sud” (1925—26); G. Maspero, ”Un empire colonial francais, ITndochine” (1929). J.F.;C.F. Franska institutet, se Institut de France. Franska Kongo, se Franska Ekvator i-a 1 a f r i k a. Franska Ocea'nien, fra. Établissements fran- — 175 — — 176 —