Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrikstad - Fredriksten - Fredriksværn (härad) - Fredriksværn (fästning) - 1. Fredrik Vilhelm (den store kurfursten av Brandenburg) - 1. Fredrik Vilhelm (hertig av Braunschweig) - 1. Fredrik Vilhelm I (konung av Preussen) - 2. Fredrik Vilhelm II (konung av Preussen) - 3. Fredrik Vilhelm III (konung av Preussen) - 4. Fredrik Vilhelm IV (konung av Preussen) - 5. Fredrik Vilhelm (konung av Preussen) - Fredro, Alexander - Fredsberg (socken) - Fredsberg, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKSTEN
båda sidor av Glömma vid utflödet i
Oslofjor-den; 14,101 inv. (1930). F:s äldsta parti utgöres
av det ö. om älven belägna, tidigare befästa
östre F. (”Gamlebyen”). Inom den nyare
stadsdelen på Glömmas v. sida, V e s t r e F.
(”Forstaden”; endast färjeförbindelse mellan de
olika stadsdelarna), ligga järnvägsstationen,
kyrkan och F:s affärscentrum. F. har sågverk,
tegelbruk och mekanisk verkstad samt är
Norges förnämsta utskeppningsort för trävaror och
även en av dess främsta med avseende på den
totala exporten (50,050,746 kr. 1929; den 5:e i
ordningen). — Befästningarna vid F. började
anläggas 1657, förstärktes sedan och utvidgades
i början av 1700- och 1800-talen. F. gav sig
% 1814 efter endast en dags beskjutning av sv.
flottan under Karl XIII; återlämnades 2% 1815.
Där befintliga batterier utgöra nu h. flygeln i
Glommalinjens befästningar. S.yA.W.G.
Fredriksten, norsk fästning vid Halden (se
d. o.). 1644 anlades här en skans, kallad
Cretzenstein efter överste Benedikt Cretz. 1658
och 1659, från vilket senare år namnet F.
daterar sig, utfördes till skydd mot svenskarna
flera försvarsverk. 1660—73 utbyggdes F. till
en oregelbunden bastionfästning, varefter i
slutet av 1600-talet tillkommo flera utanverk,
bl. a. det 500 m. ö. därom belägna Gyldenlöve.
F., ehuru 6 gånger anfallet av svenskarna, har
aldrig blivit erövrat men väl överlämnat.
Sålunda anfölls F. utan framgång av en styrka
under H. Stakes befäl J% 1658 och % 1659
samt belägrades av L. Kagg 14/i—22/2 1660.
% 1716 gjorde Karl XII ett försök att taga F.
samt återkom hösten 1718, då belägringen
började Vv. Den 2% stormades Gyldenlöve, men
sedan konungen 30/ii stupat, hävdes belägringen.
2/s 1814 började åter en sv. styrka belägra F.,
vilket småningom utsattes för en häftig art.-eld.
På gr. av konventionen i Moss överlämnades F.
15/8 till svenskarna, som där kvarblevo till %
1815. Enl. konventionen i Karlstad 26/io 1905
har F. desarmerats, men de gamla
fästningsverken kvarstå ss. historiskt minnesmärke. A.W.G.
Fredriksværn, till 1929 hd i Norge, numera
S t a v e r n (se d. o.).
Fredriksværn, f. d. norsk fästning och
örlogsvarv vid Stavern vid Larviksfjorden. Ett
där befintligt varv blev 1750 flottstation och
fick samtidigt namnet F. F., vars befästningar
flera gånger utvidgats och förstärkts, upphörde
1850 att vara station för norska flottan; varvet
bibehölls dock till 1895. över norska sjömän,
under världskriget omkomna på norska fartyg,
har på Krudtaarnsholmen uppförts en
minneshäll. A.W.G.
Fredrik Vilhelm, namn på talrika furstar.
B r a n d e n b u r g. 1) F. V., ”den store
kurfursten” (1620—88), se Fredrik,
Branden-burg 3).
B r a u n s c h w e i g. 1) F. V., hertig (1771—
1815), se Fredrik, Braunschweig 1).
Preussen. 1) F. V. I, konung (1688—
1740), se Fredrik, Preussen 2).
2) F. V. II, den föregåendes sonson,
konung (1744—97), se Fredrik, Preussen 4).
3) F. V. III, den föregåendes son, konung
(1770—1840), se Fredrik, Preussen 5).
4) F. V. IV, den föregåendes son, konung
(1795—1861), se Fredrik, Preussen 6).
5) F. V., den föregåendes brorson,
kronprins (1831—88), konung av Preussen och tysk
kejsare under namnet Fredrik III, se
Fredrik, Tyska riket 5).
Fre’dro, Alexander, greve, polsk
dramatiker (1793—1876). Officer i fransk tjänst under
Napoleonstiden,
fattade F., som redan
ss. tolvåring försökt
sig med en komedi, i
Paris starkt intresse
för teaterkonst och
fann i Molière sin
stora förebild. Efter
att ha offentliggjort
bortåt ett tjugotal
komedier, av vilka
åtskilliga uppförts,
underlät F., som sårats
av en kritik, från
mitten av 1830-talet att trycka sin
alstring och efterlämnade vid sin död ett
tiotal outgivna pjäser. Flera av F:s stycken, ss.
”Herr Geldhab”, ”Man och hustru”, ”Den
första bästa”, ”Damer och husarer”,
”Hämnden”, ha även efter förf:s död tillhört den
polska scenens repertoar. De utmärka sig
genom dramatisk fart och ge muntrande
karakteristiker av sin tids samhällstyper. F. har
även förf, tre bd memoarer och skrivit en
rad dikter (ballader, fabler och satirer). F:s
samlade skrifter äro utg. i 8 bd (1926 ff.). Agr.
Fredsberg, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län,
n. v. om Töreboda; 78,32 kvkm., därav 77,10
land; 1,870 inv. (1931; 24 inv. pr kvkm.); 33,72
kvkm. åker (1927; 43,7% av landarealen), 22,45
kvkm. skogsmark. — Pastorat: F., Bäck och
Björkäng, N. Vadsbo kontrakt, Skara stift. J.C.
Fredsberg, Olof, målare (1728—95), var
under många år konstnärlig medhjälpare (”min
Rafael”) hos C. G. Tessin på Åkerö, där han
sysselsattes med dekorativa uppgifter,
illustre-ring av litterära arbeten, kopiering och
restaurering av tavlor. Senare sysselsattes F. av
Gustav III för liknande uppgifter. 1778 blev
— 259 —
— 260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
