Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMÄRKE
började nya märken utkomma, dels 1, 2 och 4
öre med lilla riksvapnet och vattenmärke krona,
dels konung Gustavs-märkena 5, 10 öre
samt 1 och 5 kr. med vattenmärke krona.
Vattenmärket borttogs snart, varefter man
fram till 1920 begagnade vapenmärkena 1, 2, 3
(utkommet 1919) och 4 öre med vattenmärke
våglinjer samt Gustavs-märkena: 5, 7, 8, 10, 12,
15, 20, 25, 27, 30, 35, 40, 50, 55, 65, 80 och 90
öre samt 1 kr. Under krigsåren tillkommo
följande påtrycks-f.: 7/10, 12/25, 12/65, 27/65,
27/80, 1,98/5 kr. samt 2,12/5 kr.
Till förmån för landstormens beklädnad
ut-kommo 1916 och 1918 tre satser, de s. k.
land-stormsmärkena. Typ I karakteriseras av
över-stämpling å nytryck av 1877 års öresmärken
och nytryck av 1891 års 2-öresmärke samt
över-stämpling å original av 1903 års 5-kr.-märke.
Typ II: överstämpling å original av 1877 års
lösenmärken. Typ III: landstormsmärkena av
typ I — med undantag för 5-kr -märket —
överstämplade med valörer 7 och 12 öre.
1920 började de nu brukliga, de s. k. band-f.,
utkomma, dels 2-, dels 4-sidigt tandade. Dessa
uppträda i 5 typer: lilla riksvapnet, lejonet,
Gustav V en face, Gustav V i profil samt
postemblem och föreligga i en lång rad valörer
från 3 öre till 145 öre. Beroende på tryck,
vattenmärken, papperssort, tandning och
nyanser äro dessa märken föremål för ivrigt
samlande. Till 300-årsminnet av sv. postverkets
ordnade utrikes postförbindelser utgavs 1920
20 öre, blått, med porträtt av Gustav II Adolf,
såväl 2- som 4-sidigt tandat. I juni 1921
ut-kommo till 400-årsminnet av Gustav Vasas
intåg i Stockholm 3 märken med hans porträtt,
20, 110 och 140 öre. Världspostkongressen i
Stockholm och Världspostföreningens
50-års-jubileum 1924 gåvo anledning till två stora
satser i valörer från 5 öre till 5 kr., prydda med
motiv Stockholm från Saltsjön, konung Gustav
i profil, beriden postiljon samt brevduva över
jordklotet. Till Gustav V:s 70 årsjubileum
förelågo 5 frimärken med konungens porträtt i
valörer om 5, 10, 15, 20 och 25 öre, vilka till
förmån för fonden för kräftsjukdomarnas
bekämpande såldes med ett tillägg av 5 öre.
Vad luftpostmärken beträffar, är för
Sveriges vidkommande att nämna, de 1910 utg.
övertryckta tjänstemärkena av det lilla
formatet: 10 på 3 öre, 20 på 2 öre samt 50 på 4 öre.
1930 förelågo 2 luftpostmärken, 10 öre blått
och 50 öre violett med hydroplan över
Stockholm.
Tjänstefrimärken. Införandet av
tjänste-f. sammanhänger med upphörandet av
fribrevsrätten samt indragningen av den s. k.
ord kronobrevbäringen. 5/i2 1873 utfärdades
k. f. ang. upphörandet av fribrevsrätten och
”utgörandet av postavgifter för sådana
försändelser i tjänsteärenden, som av vissa
myndigheter samt ämbets- och tjänstemän till
postbefordran avlämnas”. De första sv. tjänste-f.,
de i stort avlångt format hållna 14-tandade,
utkommo Vi 1874 i valörer om 3, 5, 6, 12, 20,
24, 30, 50 öre samt 1 kr. 1877 tillkom 4 öre.
1881 ändrades tandningen till 13. 1885
utökades satsen med 10 öre och 1891 med 2 öre.
Liksom man 1889 övertryckte 12- och 24-öres
sif-fermärken med 10 öre, försågos s. å. även
12-och 24-öres tjänstemärken med påtrycket 10
öre. 1910 började de sv. tjänstemärkena
utkomma i litet format och annan teckning,
försedda med vattenmärke krona. Valörerna voro
1, 2, 4, 5, 8, 10, 15, 20, 25, 30, 50 öre samt 1 kr.
och 5 kr. 1911 ändrades vattenmärket till
våglinjer. Nya valörer blevo 3 öre, 1919, 7 och 12
öre, 1918, samt 35 öre, 1911. 1 och 5 kr. föreligga
ej med våglinjer. Tjänstemärkena upphörde att
användas lh 1920.
Lösen märken. 12/n 1872 bestämde K. m:t,
att för redovisningen av det porto, som å
ankomstorten uppbures för ofrankerade el. ofullst.
frankerade försändelser, skulle användas f. av
särskilt slag, vilka icke finge begagnas ”till
betalning av franko el. andra avgifter, som borde
erläggas å avgångsorten”. Med stöd härav
infördes 1874 dylika märken under benämning
portomärken. Dessa utgåvos i 10 olika valörer:
1, 3, 5, 6, 12, 20, 24, 30, 50 öre samt 1 kr. Denna
första emission var tandad 14. 1877 ändrades
tandningen till 13, vilket medförde en ny
emission. Lösenmärkena indrogos 31/i2 1891 och
ersattes av vanliga f., vilka makulerades med en
särskild stämpel ”Lösen betald el. erlagd”,
senare medelst pennstreck. Fr. o. m. 1919
användes f.-liknande etiketter, varå brevbärarna
göras uppmärksamma på, att lösen skall
uttagas.
Svarsmärke för militärpost. 1929
tillkom ett nytt slag postvärdetecken. Under
detta års fälttjänstövningar ägde krigsmakten
tillhörande personal och dennas hemmavarande
anhöriga att sinsemellan sända vissa
avgiftsfria meddelanden, för vilka tillhandahöllos s. k.
militärbrev och militärbrevkort, i
övre h. hörnet försedda med ett krönt
posthorn och därunder texten ”Porto härför
erlagt”. Dessa voro avsedda att användas i
riktning från krigsmakten. Under fliken å
mili-tärbrevkuvertet var infällt ett gummerat
”Svarsmärke”, vilket, urklippt och åsatt brev till
krigsmakten, berättigade till brevets avgiftsfria
befordran. 1929 års svarsmärke var svart,
visande det lilla riksvapnet. Vid fältmanövrerna
1930 och 1931 förekommo militärbrev och
mi
— 381 —
— 382 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
