Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fris (byggnadskonst) - Fris (textilier) - Frisboken - Frisch, Hartvig - Frischeisen-Köhler, Max - Frisches Haff - Frischlin, Philip Nikodemus - Frischman, David - Frisedel - Frisel - Frisell, Erik - Frisens park - Friser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISER
Dekorerad fris på Theseions arkitrav. Aten.
ramning av ett golv, begränsande dess i
mönster el. viss riktning lagda huvuddel utmed
väggarna. Se G o 1 v. G.W.W.
Fris (till fra. friser, locka, se Frisera, el.,
enl. andra, tyg från Friesland), textil., ett i sht
förr och särsk. i folkdräkter (till tröjor,
damaskstrumpor o. s. v.) mycket brukat grovt
ylletyg, som kunde ha nöthår inspunnet i
inslaget. F. var enfärgat och oftast grönt el.
rött. I.
Frisboken, se Codex frisianus.
Frisch, H a r t v i g, dansk politiker (f. 17/i
1893), lektor vid Metropolitanskolan i
Köpenhamn sedan 1929. F. intog tidigt en ledande
ställning bland de akademiker, som anslöto sig
till socialdemokratiska partiet och är sedan
1926 led. av Folketinget. Förutom tidskr.- och
tidn.-art. har F. utg. ”Platons Stat” (1924),
”Rom, Oldtidens Verdensby” (1925, sv. övers.
1930) och ”Sofisten Protagoras” (1926). T.E-r.
Frischeisen-Köhler [fri’jalzon-kö-], Max,
tysk filosof (1878—1923), docent i Berlin och
prof, i Halle, lärjunge till W. Dilthey (se
denne), vars kunskapsteoretiska, psykologiskt
grundade realism han vidare utvecklade. Bland
F.-K:s arbeten märkas ”Wissenschaft und
Wirklichkeit” (1912), ”Das Realitätsproblem”
(s. å.), dessutom pedagogiska skrifter. E.v.A.
Frisches Haff, strandsjö, till huvudsaklig del
belägen inom prov. Ostpreussen, Tyskland; 860
kvkm., 3—5 m. djup. F. skiljes från Danziger
Bucht genom den 60 km. långa, 1—3 km. breda
strandsporren Frische Nehrung, som
1510 genombröts av havet, varvid det 380 m.
breda och 6 m. djupa Pillauer Tief bildades.
I F. H. mynna Weichsels h. utloppsarm Nogat,
Passarge och Pregel, från vilken senare en 6,5
m. djup farled, Königsberger Seekanal, leder
fram till Pillau. S.
FrFschlin, Philip Nikodemus, tysk
satiriker, komedidiktare och filolog (1547—90),
prof, i Tübingen 1568, skrev sina bästa arbeten
på latin; dramerna utgåvos för första gången
1585 under titeln ”Operum poeticorum pars
scenica”. F :s förnämsta latinska komedi är
”Julius redivivus” (1584, ny uppl. av W. Janell
m. fl. 1912). I sv. övers, av N. Beronius utkom
1674 (nytr. 1877) ”Rebecca” (1576). F. var en
stridbar och orolig ande och tillbragte, ett offer
för kollegers avund och tidens
univ.-förhållan-den men även för sin egen vassa tunga, sista
månaderna av sitt liv i fängelse. Rth.
Fri’schman, David, polsk-judisk förf. (1863
—1922), debuterade 1882 som hebreisk förf,
och verkade från 1886 ss. tidskr.-utg. F. utgav
mästerliga övers, till hebreiska av
världslitteraturens bästa verk, skrev lyriska dikter, ss.
”Messias” (övers, i M. Ehrenpreis & R.
Josephson, ”Nyhebreisk lyrik”, 1920), berättelser och
legender, oftast med bibliska motiv, samt
journalistik, i sht essayer och kåserier. En fullst.
uppl. av F:s samlade arbeten började utges
1925. C.V.J.
Frisedel, intyg, som av
inskrivningsmyndighet utfärdas för värnpliktig, vilken helt
fri-kallats från värnpliktens fullgörande. Bj.
Frisel (från ty. Friesel), numera knappast
använd term, i äldre sv. medicinsk litteratur
hu-vudsakl. i följ, två uttryck: 1) friselfeber,
liktydigt med den s. k. engelska svetten (se d.
o.), 2) f r i s e 1 u t s 1 a g, liktydigt med miliaria
(se d. o.). af K.
FriseTl, Erik, industriman (f. 24/i 1859). F.,
som 1900—07 var direktör i A.-b. D. Carnegie &
co., tillhör sedan 1902 Skandinaviska kredit
a.-b:s styrelse och har härigenom spelat en
betydelsefull roll vid de finansoperationer, som
krävdes för Trafik-a.-b.
Grängesberg—Oxelösunds övertagande av de norrländska
malmfälten och för bildandet av Sv. sockerfabriks-a.-b.
F. tillhör styrelsen för båda dessa företag och
var 1909—16 direktör i Trafik-a.-b.
Grängesberg—Oxelösund samt i
Luossavaara-Kiiruna-vara a.-b. Han har ofta anlitats för offentliga
uppdrag, var medl. av handelsrådet 1912, av
industrikommissionen 1914 och en av de sv.
underhandlarna med England 1916. T.E-r.
Frisens park, naturpark på S. Djurgården,
Stockholm, mellan Valdemarsudde och
Biskops-udden, uppkallad efter grosshandlanden K. M.
Fris. I F. p. låg 1909 års konstindustriutst.
Vid Biskopsudden ligger K. S. S. S:s båthamn.
LM-g.
Friser, lat. fri’sii, germanskt folk, som möter
oss redan f. Kr. vid kustområdet mellan Rhen
och Ems. De kuvades av Drusus 12 f. Kr. och
förblevo med kortare avbrott över ett sekel
under romersk överhöghet. Under
folkvandrings-tiden förekommer sällan f:s namn. Deras
expansion har ej berört romerskt område och har
Uppslagsbok. X. — 335 —
13
— 386 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
