Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåhræus, 1. Olof Immanuel - Fåhræus, 2. Johan Fredrik - Fåhræus, 3. Edvard - Fåhræus, 4. Olga - Fåhræus, 5. Fredrik - Fåhræus, 6. Klas - Fåhræus, 7. Rudolf - Fåhræus, 8. Robin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄHRÆUS
skråväsendets upphävande (1846). 1847—64
var han landshövding i Göteborgs och Bohus
län. Från 1844 bevistade F. samtliga
ståndsriksdagar och var led. av F. k. 1867—78, led.
av Statsutskottet vid ett flertal riksdagar, v.
talman i F. k. 1868—72 och 1875,
bankofullmäktiges ordf. 1861—71. F. var även
naturvetenskaplig forskare och förf, (entomolog) samt
framträdde också som ekonomisk och politisk
skriftställare. Han utgav 1880 ”Skildringar ur
det offentliga lifvet”, kortfattade memoarer
hu-vudsakl. från hans statsrådstid. E.Ths.
2) Johan Fredrik F., den föregåendes
tvillingbror, ämbetsman (1796—1865). Efter
kansliexamen i Uppsala 1815 inträdde F. i
tullverkets tjänst, blev sekreterare i
Generaltullstyrelsen 1825 och kanslidep.-chef 1836. Vid
1844/45 års riksdag tjänstgjorde han som
sekreterare i Konstitutionsutskottet och var led. i
1846 års representationsreformkommitté. 1847
efterträdde han F. 1) som statsråd och chef
för Civildep. Bland de åtgärder, för vilka F.
som statsråd verkat, må nämnas genomförandet
av brännvinslagstiftningen 1855, påbörjande av
statens järnvägar samt tillkomsten av Sveriges
geologiska undersökning. 1856 blev han
gene-raltulldirektör. F., vilken liksom brodern var
en utomordentligt dugande ämbetsman, var led.
i ett flertal kommittéer samt ordf, i kommittén
för utarbetande av förslag till ett statistiskt
ämbetsverk (1856) och i kommittén förberedande
frågan om förändrad organisation av
styrelse-och förvaltningsverken 1858. E.Ths.
3) Fredrik Edvard F., den föregåendes
son, statistiker (1828—67), fil. d:r i Uppsala
1851, tjänsteman i Ecklesiastikdep. s. å., lektor
vid Nya elementarskolan 1855, ingick i
Statistiska centralbyråns tjänst 1858 och blev
sekreterare där 1861. Vid 1867 års riksdag var F.
sekreterare i det särskilda utskott, som
tillsattes för att klarlägga den ekonomiska
ställningen i landet (det s. k. välfärdsutskottet),
vars betänkande huvudsaki. är hans verk. Han
har ock väsentligen utarbetat den första sv.
valstatistiken. F. utgav flera historiska avh.
samt ”Administratif och statistisk handbok”
(1864). E.Ths.
4) O 1 g a K. A. F., f. Björkegren, g. m. F. 6),
skådespelerska (f. % 1857), se Björkegren.
5) Fredrik Immanuel F., son till F. 3),
teolog (f. % 1862), fil. d:r i Uppsala 1886, teol.
d:r 1907, lektor i Västerås 1887, domprost där
1909, led. av kyrkolagstiftningskommissionen
1915; ordf, i Västerås stadsfullmäktige 1919—
31. Av F:s’ skrifter märkes ”Den evang.
skriftprincipen” (synodaldisp. 1906). S.N.
6) Klas Valter F., konstskriftställare (f.
Vi2 1863), framträdde först med en litterär
studie ”Thomas Thorild” (1888) och en
samling ”Dikter” (1891) men riktade snart sitt
intresse på konstnärliga frågor. Med
utgångspunkt från
Konstnärsförbundets idéer
utgav F.
stridsskriften ”Perpetuum
im-mobile” (1899), riktad
mot Konstakad. och
Sv. akad., samt det
konstteoretiska
arbetet ”Konstverkets
byggnad” (1904).
Senare ha följt ett stort
antal tidskr.-art.,
delvis ingående i
”Konstkritiska essayer”
(1924, 1929). F. sammanförde en
värdefull konstsamling. G. 1887 m. Olga
Björke-gren-F. (se denna). G.V.
7) Gustaf Rudolf F., bror till F. 5),
skolman, historiker (f. 25/e 1865), fil. d:r i Uppsala
1891, adjunkt vid Högre latinlärov. å
Norrmalm 1900, lektor 1904 vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm och s. å. rektor där (till
1930) med undantag för åren 1909—14, då han
var läroverksråd. 1918 var F. medl. av
Skol-kommissionen, 1920—23 dess ordf. Bland hans
utg. skrifter märkas: ”Om förändringen af
Sveriges allianssystem åren 1680—1682”
(gradual-avh., 1891), ”Karl XI och Karl XII” (i
”Sveriges historia till våra dagar”, 8, 1921),
”Läro-verksreformernas historia i Sverige sedan
förra årh:s början” (i ”Skolkommissionens
betänkande”, 2, 1922). H.Bg.
8) Robert (Robin) Sanno F., son till F. 6),
läkare (f. 15/io 1888), disputerade i Stockholm
1921 på en avh. om
”The suspension
sta-bility of the blood”,
blev med. lic. och
med. d:r där 1922, do
cent i experimentell
patologi 1923 och
laborator i patologisk
anatomi 1926. 1928
blev han prof, i sistn.
ämne i Uppsala. F :s’
undersökningar ha
huvudsaki. gällt
blodet, framförallt de
röda blodkropparnas sänkningshastighet
under olika betingelser. F. har därvid byggt
på en iakttagelse, som spelat stor roll i
forna tiders sjukdomsdiagnostik (se C r u s t a
inflammatoria) och har uppfunnit en ny
undersökningsmetod (se B 1 o d s ä n k n i n g),
vilken visat sig vara av den allra största
be
— 619 —
— 620 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
