Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenings- och säkerhetsakten - Föreningsregister - Föreningsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENINGSREGISTER
tiv av Gustav III och med de tre lägre
ståndens stöd. Konungen utnyttjade för sina
politiska syften den adelsfientliga stämning, som
uppagiterats efter Anjalaförbundet, och den
omständigheten, att borgerskapet i Stockholm
och allmogen i vissa landsändar stod under
vapen. Ett förslag till F. framlades av Gustav
III inför ett utskott av ofrälse; därefter
föredrogs F. 21/a inför de å rikssalen församlade
ständerna, sedan adelns ledare häktats. Vid
tillfället hölls slottet besatt av väpnat borgerskap.
Trots adelns nejröster och protester förklarades
F. antagen, varefter den erhöll kungl.
stadfäs-telse 3/4. F. intogs ej i riksdagsbeslutet,
publicerades först efter riksdagen; vid 1800 års
riksdag inrycktes den i ständernas hyllningsed.
— F. består av en kort inledning och 9
paragrafer; den präglas av sin brådstörtade
tillkomst. Dess förf, är icke fastställd.
Paragraferna sakna juridisk formulering, men äro
demagogiskt tillrättalagda. Fraser ur den
naturrättsliga ideologien äro inlagda;
medborgarnas principiella jämlikhet och frihet inför lag
och i fråga om rätt till egendom fastslås. Alla
stånd erkändes lika rätt att besitta jord, även
frälsejord, med undantag av säterijord, som
förbehölls adeln. Skjutsningsbesvären
fördelades lika; allmogens rätt till skatteköp
garanterades. Sv. folkets beskattningsrätt erkändes.
— Till F. anslöto sig också samtidigt gjorda
stadfästelser av de privilegierade ståndens
privilegier samt de två lägre ståndens fri- och
rättigheter. — F :s politiska kärna låg dock i
andra bestämmelser. Den vidgade konungens
ekonomiska lagstiftningsmakt, gjorde de högre
ämbetsmännen avsättliga, rådets antal kom att
bero av konungens gottfinnande, dess
doms-makt överfördes till konungens högsta
domstol. F. blev det författningsmässiga uttrycket
för det s. k. gustavianska enväldet. Den
betecknade sammanbrottet för 1700-talets sv.
”tjänstemannastat” med dess härskande
adliga byråkrati och är härigenom den
konsekventa fortsättningen på 1772 års politik. —
Litt.: W. Tham, ”Konung Gustaf III och
rikets ständer vid 1789 års riksdag” (1868). P.N-m.
Föreningsregister, kallas ett enl. lagen om
ekonomiska föreningar 22/a 1911 av
Länsstyrelsen fört register över inom länet förefintliga
ekonomiska föreningar (se d.o.). F. skall
innehålla uppgifter om: dagen för stadgarnas
antagande, föreningens firma, föremålet för
verksamheten, den ort, där styrelsen har sitt säte,
tiden för räkenskapsavslutning, firmatecknares
namn och hemvist, sätt och tid för kallelsers
delgivande till medl. samt, därest personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser
förekommer, beloppet därav. Länsstyrelsen kungör f:s
uppgifter dels i allmänna tidningarna, dels i
tidning utkommande i länsstaden, varjämte en
samling för hela riket av det sålunda
kungjorda tryckes, förses med register och
översändes till varje domstol, länsstyrelse och
över-exekutor. — Genom registreringen vinner den
ekonomiska föreningen karaktär av juridisk
person (se d.o.). Om föreningens medl. före
registreringen företaga rättshandlingar i syfte
att binda föreningen, medför detta solidarisk
ansvarighet med hela förmögenheten för de
handlande själva. Först registreringen
begränsar ansvarigheten till föreningens egna
tillgångar. — Rättspraxis har tidigare frikostigt
beviljat registrering även av föreningar med annat
ändamål än ekonomiskt, s.k. ideella föreningar,
men har på senare tid börjat tillämpa en
restriktivare tolkning av lagen; ansökan om
registrering av förening, vars ändamål icke är i
någon mån ekonomiskt, blir numera
regelbundet avslagen. ögd.
Föreningsrätt, i allm. taget: de rättsregler,
som gälla ang. föreningar, deras bildande m.m.;
se Ekonomisk förening och lag därom
22/e 1911. Under arbetarklassens kampår kring
slutet av 1800-talet erhöll f. en annan, speciell
innebörd: rätt för samhällsmedl., särsk.
industriarbetare, att sammansluta sig i förening för att
därigenom påverka arbetsgivare el. statsmakten
I en del länder räknas förenings- och
församlingsrätt el. -frihet till
de medborgerliga rättigheterna och uppräknas
ss. sådan i grundlagen. I sv. lag finnes f.n. intet
dylikt stadgande, men det anses, att
föreningar (se d. o.) kunna bildas för alla lovliga
syften och att möten (församlingar) få hållas
utan förut inhämtat tillstånd av officiell
myndighet (men väl i stad anmälan, se nedan).
Tillträde till sammankomsten må dock icke
förvägras (polis) myndigheten, som äger upplösa
mötet, om något lagstridigt där företages el.
allmänna ordningen störes. I fråga om
religiösa sammankomster samt dylika för
krigsmakten el. där utlänning skall medverka,
finnas dock vissa inskränkningar. Vidare måste
i stad el. ort, där ordningsstadgan för städerna
gäller, den som vill hålla föredrag el. möte,
anmäla tid, plats och ämne hos
polismyndigheten, såvida ej avses andaktsövning el.
föreläsning vid läroanstalt. Tillstånd av
myndigheten erfordras endast för utlänning
samt för möte å gata, torg o. d. Om
samman-konsten redan visat sig stridande mot lag,
sedlighet el. allmän ordning, äger polisen
förbjuda nytt möte, likaså upplösa pågående möte,
om dylikt där förehaves. Det nu sagda gäller
offentliga sammankomster. I kungl.
proposition 1932 föreslås, att ovannämnda bestämmel-
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
