FÖRENTA STATERNA amerikanska kulturen äro till största delen av europeiskt ursprung. Av de kulturelement, som amerikanarna övertagit från den urspr. befolkningen, indianerna, har endast majsodlingen varit av någon betydelse. Redan från första början kom U. S. A:s befolkning att bestå av olika folkelement. Vid tiden för oav-hängighetsförklaringen 1776 bestod den huvudsaki. av demokratiska puritaner, aristokratiska rojalister, fattigt folk och fångar från England, irländare, franska hugenotter, holländare, tyskar och svenskar. Redan nu visade det anglosaxiska folkelementet stor förmåga att behärska och absorbera den icke-anglosaxiska delen av befolkningen, som endast i myckel ringa mån intresserade sig för landets politiska liv. Då liksom senare var det eg. målet för de flesta immigranter att skaffa sig förbättrade ekonomiska villkor. Därför accepterade de ganska lätt redan förefintliga politiska och sociala förhållanden — de ”amerikaniserades” —, och därför byggdes det amerikanska samhället upp på rent engelsk grund. Men å andra sidan har nybyggarlivet med dess omvärderingar av gamla sociala föreställningar starkt influerat på de urspr. samhällsformerna. Det är i väsentlig grad nybyggarlivet, som av engelska samhällsinst. och engelska tankegångar skapat amerikanska samhällsinst. och amerikansk livsåskådning. Under arbetet med att exploatera landets oerhörda naturrikedomar kommo amerikanarna att värdera den personliga dugligheten mycket högt, och U. S. A:s politiska ideal blev ett demokratiskt samhälle med fria vägar för den duglige arbetaren. Under nybyggarförhållanden är den ekonomiska framgången den bästa mätstocken för duglighet. Därför har det ofta sagts om Befolkningens fördelning i Förenta staterna 1790. amerikanarna, att de äro mammonsdyrkare, men i verkligheten är det icke så mycket pengarna i och för sig, utan snarare förvärvet av pengar, skapandet av ekonomiska värden, det goda arbetet, som väcker den äkta amerikanens beundran. U. S. A:s historia under 1800-talet kännetecknas framförallt av en hastig utveckling på alla områden. Arealen ökades från 2,s till 7,8 mill. kvkm., folkmängden, som vid första folk- Tab. 1. Förenta staternas areal och folkmängd 1790—1930. År Areal i kvkm. Folkmängd Total 1 Ökning i °/0 Vita [-Utlands-födda-] {+Utlands- födda+} i »/o av hela folkmängden Negrer i °/° av hela folkmängden Kineser J apan er Indianer 1790 2.310,053 3.929,214 3,172,006 757,208 19,3 1800 — »» ■— 5,308,483 35,1 4,306.446 1,002,037 18,9 1810 4,454,927 7,239,881 36,4 5,862,073 1,377,808 19.o 1820 4,641,660 9,638,453 33,1 7,866,797 1,771,656 18,4 1830 — »» — 12,866.020 33.6 10,537.378 2,328,642 18,1 1840 — »♦ ■— 17,069,453 32.7 14,195,805 2,873,648 16,8 1850 7,762,209 23,191,876 35.9 19,553.068 2,244,602 9,7 3,638,808 15,7 1860 7,839,064 31,443,321 35.6 26.922,537 4,138,697 13.2 4,441,830 14,1 34,933 44,021 1870 — »»— 39,818,449 26,6 34,337,292 5,567,229 14,0 5,392,172 13,5 63,199 55 25,731 1880 — tr— 50,155,783 26,o 43,402,970 6,679,943 13,3 6.580,793 13,1 105,465 148 66,407 1890 — 62,947,714 25.6 55,101,258 9,249,560 14,7 7,488,676 11.9 107.488 2,039 248,253 1900 — ti 75,994.575 20,7 66.809,196 10.341,276 13,8 8,833,994 11,6 89.863 24,326 237,196 1910 — 11— 91,972,266 21,o 81,731,957 13.515,886 14,7 9,827,763 10,7 71.531 72,157 265,683 1920 ~~ 11 — 105,710,620 14,9 94,820,915 13,920,692 13,2 10,463,131 9,9 61,639 111,010 244,437 1930 — 11 — 122.775.046 16.1 Indianerna inom reservationerna äro ej medräknade förrän 1890. — 771 — — 772 —