Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Befolkning: - invandring och den vita befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
amerikanska kulturen äro till största delen
av europeiskt ursprung. Av de kulturelement,
som amerikanarna övertagit från den urspr.
befolkningen, indianerna, har endast
majsodlingen varit av någon betydelse. Redan från
första början kom U. S. A:s befolkning att
bestå av olika folkelement. Vid tiden för
oav-hängighetsförklaringen 1776 bestod den
huvudsaki. av demokratiska puritaner, aristokratiska
rojalister, fattigt folk och fångar från England,
irländare, franska hugenotter, holländare,
tyskar och svenskar. Redan nu visade det
anglosaxiska folkelementet stor förmåga att
behärska och absorbera den icke-anglosaxiska
delen av befolkningen, som endast i myckel
ringa mån intresserade sig för landets politiska
liv. Då liksom senare var det eg. målet för
de flesta immigranter att skaffa sig
förbättrade ekonomiska villkor. Därför accepterade
de ganska lätt redan förefintliga politiska och
sociala förhållanden — de ”amerikaniserades”
—, och därför byggdes det amerikanska
samhället upp på rent engelsk grund. Men å andra
sidan har nybyggarlivet med dess
omvärderingar av gamla sociala föreställningar starkt
influerat på de urspr. samhällsformerna. Det
är i väsentlig grad nybyggarlivet, som av
engelska samhällsinst. och engelska
tankegångar skapat amerikanska samhällsinst. och
amerikansk livsåskådning. Under arbetet med
att exploatera landets oerhörda
naturrikedomar kommo amerikanarna att värdera den
personliga dugligheten mycket högt, och
U. S. A:s politiska ideal blev ett demokratiskt
samhälle med fria vägar för den duglige
arbetaren. Under nybyggarförhållanden är den
ekonomiska framgången den bästa mätstocken
för duglighet. Därför har det ofta sagts om
Befolkningens fördelning i Förenta staterna 1790.
amerikanarna, att de äro mammonsdyrkare,
men i verkligheten är det icke så mycket
pengarna i och för sig, utan snarare förvärvet
av pengar, skapandet av ekonomiska värden,
det goda arbetet, som väcker den äkta
amerikanens beundran.
U. S. A:s historia under 1800-talet
kännetecknas framförallt av en hastig utveckling på
alla områden. Arealen ökades från 2,s till 7,8
mill. kvkm., folkmängden, som vid första folk-
Tab. 1. Förenta staternas areal och folkmängd 1790—1930.
År Areal i kvkm. Folkmängd
Total 1 Ökning i °/0 Vita [-Utlands-födda-] {+Utlands- födda+} i »/o av hela folkmängden Negrer i °/° av hela folkmängden Kineser J apan er Indianer
1790 2.310,053 3.929,214 3,172,006 757,208 19,3
1800 — »» ■— 5,308,483 35,1 4,306.446 1,002,037 18,9
1810 4,454,927 7,239,881 36,4 5,862,073 1,377,808 19.o
1820 4,641,660 9,638,453 33,1 7,866,797 1,771,656 18,4
1830 — »» — 12,866.020 33.6 10,537.378 2,328,642 18,1
1840 — »♦ ■— 17,069,453 32.7 14,195,805 2,873,648 16,8
1850 7,762,209 23,191,876 35.9 19,553.068 2,244,602 9,7 3,638,808 15,7
1860 7,839,064 31,443,321 35.6 26.922,537 4,138,697 13.2 4,441,830 14,1 34,933 44,021
1870 — »»— 39,818,449 26,6 34,337,292 5,567,229 14,0 5,392,172 13,5 63,199 55 25,731
1880 — tr— 50,155,783 26,o 43,402,970 6,679,943 13,3 6.580,793 13,1 105,465 148 66,407
1890 — 62,947,714 25.6 55,101,258 9,249,560 14,7 7,488,676 11.9 107.488 2,039 248,253
1900 — ti 75,994.575 20,7 66.809,196 10.341,276 13,8 8,833,994 11,6 89.863 24,326 237,196
1910 — 11— 91,972,266 21,o 81,731,957 13.515,886 14,7 9,827,763 10,7 71.531 72,157 265,683
1920 ~~ 11 — 105,710,620 14,9 94,820,915 13,920,692 13,2 10,463,131 9,9 61,639 111,010 244,437
1930 — 11 — 122.775.046 16.1
Indianerna inom reservationerna äro ej medräknade förrän 1890.
— 771 —
— 772 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
