FÖRENTA STATERNA Stater och amer. statistikens geogr. områden Areal i kvkm. Land och vatten Inv. 1930 Inv pr kvkm. land Utlandsfödda i ®/o av hela folkmängden 1920 Negrer i °/o av hela folkmängden 1920 Stadsbefolkning i 0/0 av hela folkmängden 1930 [-Svenskfödda-] {+Svensk- födda+} 1920 Bergstaterna. Montana 380,707 537,606 1.4 17,4 0,3 33,7 7,418 , Idaho 217,261 445,032 2 9,4 0.2 29,1 5,199 Wyoming 253,587 225,565 0,9 13,7 0,7 31,1 2,054 Colorado 269,214 1,035,791 4 12,7 1,2 50,2 10,173 New Mexico 317,609 423,317 1,3 8,3 1,6 25.2 317 Arizona 295,134 435,573 1,5 24,1 2,4 34,4 867 Utah 220,115 507,847 2,4 13.2 0,3 52,4 6.300 Nevada 286,675 91,058 0,3 20.7 0,4 37,8 570 Summa 2,240,302 3,701,789 1,7 14.o 0,9 39,4 32.898 Stillahavsstaterna. Washington 179.031 1,563,396 9 19,6 0,5 56,6 35,620 Oregon 250,440 953.786 4 13.7 0,3 51,3 10,713 Kalifornien 409,973 5,677.251 14 22.1 1,1 73,3 32,493 Summa 839,441 8,194,433 10 20,3 0,9 67,5 78,826 Negrer. Som framgår av tab. 7 och kartan över negrernas utbredning (sp. 787), förekomma negrerna huvudsaki. i Sydstaterna, d.v.s. de s. Atlantstaterna, s.ö. och s.v. Centralstaterna. I två stater, Syd-Carolina och Mississippi, voro de 1920 i majoritet, liksom inom stora delar av Virginia, Nord-Carolina, Georgia, Florida, Alabama och Louisiana, men även inom Texas, Oklahoma, Arkansas, Tennessee, Kentucky, Väst-Virginia, Maryland och Delaware äro negrerna talrika. Genom stark immigration under de senaste årtiondena ha också de stora industristäderna i Nordstaterna fått en stor negerbefolkning. I Virginia och de andra s. kolonierna uppstod redan i början av 1600-talet en stor plantage-odling. Lämplig arbetskraft för densamma saknades emellertid. Därför införde redan 1619 ett holländskt fartyg 20 negerslavar, och snart blev importen av negrer en nödvändig förutsättning för Sydstaternas ekonomiska utveckling. Först användes de vid tobaksplantagerna i Virginia, senare även vid risodlingen i Syd-Carolinas och Georgias sumpiga kusttrakter. Bomullsodlingen, som utvecklades starkt från slutet av 1700-talet, ökade behovet av negerslavar från v. Afrika. (Kartan över negrernas utbredning och kartan vid art. Bomull visa sambandet mellan bomullsodlingen och negrernas utbredning i U.S.A.) Emellertid började vid ung. samma tid en opinion bildas mot slaveriet, och 1808 förbjöds importen av negrer. Denna fortsatte dock som smuggelhandel till inbördeskriget i början av 1860-talet. Nordstaternas seger medförde slaveriets upphörande och gjorde i ett slag de forna slavarna till fria amerikanska medborgare med samma politiska och sociala rättigheter som de vita. Därmed blev negerfrå gan brännande i U.S.A., ty slaveriet med dess fullständigt hierarkiska tillstånd innebar i viss mån en lösning på frågan i jämförelse med de vitas nuv. brutala och olagliga försök att hålla de svarta nere. Saturnalierna under de närmaste åren efter inbördeskriget, under vilka negrerna med hjälp av Nordstaternas politiker behärskade flera av Sydstaterna, ha efterlämnat mycket djupa intryck, som ännu finnas kvar. De gamla slavägarna blevo ruinerade och fingo dessutom lida den förödmjukelsen att regeras av sina forna slavar. Fruktan för att dessa år skola återkomma förklarar en del av de vitas handlingssätt i Sydstaterna. Strax efter inbördeskrigets slut och framförallt efter 1890 ha de vita arbetat på att beröva negrerna de rättigheter, som 1870 tillerkändes dem genom 15 :e tillägget till konstitutionen. Makten inom de lokala myndigheterna återerövrades, och genom en godtycklig lagstiftning, som fullständigt stred mot konstitutionen, berövades negrerna sina politiska och sociala rättigheter. Rösträtten har fråntagits dem på många olika sätt. En neger, som vill rösta, kan t.ex. åläggas att ge en ”förnuftig” tolkning av konstitutionen, och däri misslyckas han naturligtvis alltid. Ofta hållas negrerna med våld borta från valurnorna. Genom de s.k. Jim Crows laivs, som till-lämpas rigoröst, åläggas negrerna att resa endast i vissa för ”färgade” avsedda vagnar i tågen, att sitta endast i bakre delen av spårvagnarna, att bo endast i vissa kvarter i städerna o.s.v. överallt i vardagslivets minsta detaljer gör sig the color line, den skarpa gränsen mellan den vita och svarta befolkningen, gällande i Sydstaterna. Icke ens kyrkorna el. anstalterna för blinda äro gemensamma. Man tilltalar aldrig en neger med Mister och hans verkliga namn — 783 — — 784 —