Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Befolkning: - negrer - Administrativ indelning (tab. 7)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Stater och amer. statistikens geogr. områden Areal i kvkm. Land och vatten Inv. 1930 Inv pr kvkm. land Utlandsfödda i ®/o av hela
folkmängden 1920 Negrer i °/o av hela folkmängden 1920 Stadsbefolkning i 0/0 av hela
folkmängden 1930 [-Svenskfödda-] {+Svensk- födda+} 1920
Bergstaterna.
Montana 380,707 537,606 1.4 17,4 0,3 33,7 7,418
, Idaho 217,261 445,032 2 9,4 0.2 29,1 5,199
Wyoming 253,587 225,565 0,9 13,7 0,7 31,1 2,054
Colorado 269,214 1,035,791 4 12,7 1,2 50,2 10,173
New Mexico 317,609 423,317 1,3 8,3 1,6 25.2 317
Arizona 295,134 435,573 1,5 24,1 2,4 34,4 867
Utah 220,115 507,847 2,4 13.2 0,3 52,4 6.300
Nevada 286,675 91,058 0,3 20.7 0,4 37,8 570
Summa 2,240,302 3,701,789 1,7 14.o 0,9 39,4 32.898
Stillahavsstaterna.
Washington 179.031 1,563,396 9 19,6 0,5 56,6 35,620
Oregon 250,440 953.786 4 13.7 0,3 51,3 10,713
Kalifornien 409,973 5,677.251 14 22.1 1,1 73,3 32,493
Summa 839,441 8,194,433 10 20,3 0,9 67,5 78,826
Negrer. Som framgår av tab. 7 och kartan
över negrernas utbredning (sp. 787), förekomma
negrerna huvudsaki. i Sydstaterna, d.v.s. de s.
Atlantstaterna, s.ö. och s.v. Centralstaterna. I
två stater, Syd-Carolina och Mississippi, voro
de 1920 i majoritet, liksom inom stora delar av
Virginia, Nord-Carolina, Georgia, Florida,
Alabama och Louisiana, men även inom Texas,
Oklahoma, Arkansas, Tennessee, Kentucky,
Väst-Virginia, Maryland och Delaware äro negrerna
talrika. Genom stark immigration under de
senaste årtiondena ha också de stora
industristäderna i Nordstaterna fått en stor
negerbefolkning.
I Virginia och de andra s. kolonierna uppstod
redan i början av 1600-talet en stor
plantage-odling. Lämplig arbetskraft för densamma
saknades emellertid. Därför införde redan 1619 ett
holländskt fartyg 20 negerslavar, och snart blev
importen av negrer en nödvändig förutsättning
för Sydstaternas ekonomiska utveckling. Först
användes de vid tobaksplantagerna i Virginia,
senare även vid risodlingen i Syd-Carolinas och
Georgias sumpiga kusttrakter.
Bomullsodlingen, som utvecklades starkt från slutet av
1700-talet, ökade behovet av negerslavar från v.
Afrika. (Kartan över negrernas utbredning och
kartan vid art. Bomull visa sambandet
mellan bomullsodlingen och negrernas utbredning
i U.S.A.) Emellertid började vid ung. samma
tid en opinion bildas mot slaveriet, och 1808
förbjöds importen av negrer. Denna fortsatte
dock som smuggelhandel till inbördeskriget i
början av 1860-talet. Nordstaternas seger
medförde slaveriets upphörande och gjorde i ett
slag de forna slavarna till fria amerikanska
medborgare med samma politiska och sociala
rättigheter som de vita. Därmed blev
negerfrå
gan brännande i U.S.A., ty slaveriet med dess
fullständigt hierarkiska tillstånd innebar i viss
mån en lösning på frågan i jämförelse med de
vitas nuv. brutala och olagliga försök att hålla
de svarta nere. Saturnalierna under de
närmaste åren efter inbördeskriget, under vilka
negrerna med hjälp av Nordstaternas politiker
behärskade flera av Sydstaterna, ha
efterlämnat mycket djupa intryck, som ännu finnas
kvar. De gamla slavägarna blevo ruinerade och
fingo dessutom lida den förödmjukelsen att
regeras av sina forna slavar. Fruktan för att
dessa år skola återkomma förklarar en del av
de vitas handlingssätt i Sydstaterna. Strax efter
inbördeskrigets slut och framförallt efter 1890
ha de vita arbetat på att beröva negrerna de
rättigheter, som 1870 tillerkändes dem genom
15 :e tillägget till konstitutionen. Makten inom
de lokala myndigheterna återerövrades, och
genom en godtycklig lagstiftning, som
fullständigt stred mot konstitutionen, berövades
negrerna sina politiska och sociala rättigheter.
Rösträtten har fråntagits dem på många olika
sätt. En neger, som vill rösta, kan t.ex. åläggas
att ge en ”förnuftig” tolkning av konstitutionen,
och däri misslyckas han naturligtvis alltid.
Ofta hållas negrerna med våld borta från
valurnorna. Genom de s.k. Jim Crows laivs, som
till-lämpas rigoröst, åläggas negrerna att resa
endast i vissa för ”färgade” avsedda vagnar i
tågen, att sitta endast i bakre delen av
spårvagnarna, att bo endast i vissa kvarter i städerna
o.s.v. överallt i vardagslivets minsta detaljer
gör sig the color line, den skarpa gränsen
mellan den vita och svarta befolkningen, gällande
i Sydstaterna. Icke ens kyrkorna el. anstalterna
för blinda äro gemensamma. Man tilltalar
aldrig en neger med Mister och hans verkliga namn
— 783 —
— 784 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
