Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater - Förvaltning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
guvernören, så påminna de likaledes folkvalda
stadsfullmäktige (city council) om statens
folkrepresentation. Förr var likheten ännu större, i
det fullmäktige ofta delades på 2 kamrar, ett nu
försvunnet system. Fullmäktige väljas för högst
4 år och mottaga vanl. ersättning för sitt
uppdrag. Valet sker i de flesta städer efter rena
partilinjer, men undantag från denna regel bli
allt vanligare. Den andra förvaltningstypen är
kännetecknad av en stark maktkoncentration,
i det hela makten inom kommunen lagts i
händerna på några få personer. Dessa (vanl. 3—5)
commissioners väljas av befolkningen, utse ur
sin egen mitt en mayor-president och övertaga
var sin rotel av förvaltningen. Den tid, för
vilken kommissionen väljes, varierar mellan 1 och
6 år, men två- och fyraårsperioder äro
vanligast. Som garanti mot missbruk plägar detta
förvaltningssystem kombineras med
folkinitiativ, referendum och rätt för de väljande
medborgarna att återkalla mandatet (recall).
Detta commission system praktiserades först i
Gal-veston (Texas) 1901 och har sedan vunnit stor
utbredning. Den 3 :e förvaltningstypen (city
manager system) prövades första gången 1908 i en
stad i Virginien, men det första mera
uppmärksammade experimentet gjordes i Dayton (Ohio)
1913. Utgångspunkten är
”kommissionssyste-met”, men under det att kommissionens medl.
enl. detta skötte var sin av styrelsens grenar,
bilda de enl. det senare systemet en rådgivande
och lagstiftande församling, som utser en city
manager, åt vilken hela kontrollen över
förvaltningen är anförtrodd. Denne stadens
styresman har rättighet att närvara vid alla
kommissionens sammanträden och får deltaga i
överläggningarna men ej i besluten. Han
utnämner och kan avskeda alla
förvaltningschefer och underordnade funktionärer i stadens
förvaltning och uppgör förslag till stadens budget
I somliga städer är han underkastad recall, i
i andra är han ansvarig endast inför
kommissionen. Som synes innebär detta system, som
med många variationer upptagits av över 300
städer, en ytterligare koncentration av
makten. J.E.N.
Försvarsväsen. Presidenten har högsta
befälet över U. S. A:s armé och flotta.
Kongressen har bestämmanderätt i fråga om
det gemensamma försvaret, krigsförklaringar
m. m. Med senatens bemyndigande utnämner
presidenten officerare. — Armén. Den
militära ledningen utövas av krigsdep., i vilket
krigssekretariatet företräder presidenten.
Generalstaben består av generalstabschef, som är
krigsdep :s militära rådgivare, krigsdep :s
generalstab, organiserad på 5 avd., samt
truppgeneralstaben. Ett krigsråd (ivar council)
sammanträder tid efter annan för behandling
av politiska frågor. — Staterna äro i
militär-territoriellt hänseende indelade i 9
kårområden. Enl. kongressakt av 1920 skall inom
varje kårområde finnas en inf.-division,
tillhörande reguljära armén (regular army), två
tillhörande nationalgardet (national guard)
och tre tillhörande den organiserade reserven
(organized reserves). Denna organisation är
1930 endast såtillvida genomförd, att antalet
reguljära divisioner är 6 och
nationalgardes-divisioner 18, endast delvis organiserade. —
Reguljära arméns uppgift är att skapa befäl
för nationalgardet och den organiserade reser
ven, att bilda garnisoner i hemlandet och
besittningarna samt att snabbt kunna uppställa
en väpnad och fullt utbildad styrka, när
fientligheter utbrutit, vare sig inom el. utom
staterna. Dess styrka är avsedd att uppgå till
280,000 man men var 1929 endast c:a 139,000.
Anställning i reguljära armén erhålles efter
frivilligt åtagande inom åldersgränserna 18—
35 år med en första anställning av 1—3 år,
förnyad anställning kan tagas på 3 år. Jämte
viss reservpersonal bildar reguljära armén a
k-tiva armén. Nationalgardet, som organiseras
av de olika staterna, får tagas i anspråk av
presidenten, sedan kongressen beslutat att
ställa staternas lantstridskrafter på krigsfot.
Inskrivning i nationalgardet sker på 3 år och
kan förlängas med 1 år varje gång.
Nationalgardets styrka var 1929 c:a 177,000 man. Den
organiserade reserven är avsedd att bestå av
reservbefäl och specialutbildad personal; t. v.
ingår däri även återstoden av den personal,
som under världskriget gjorde krigstjänst i
U. S. A:s armé. Inskrivningen är även här
frivillig och sker för 3 år; styrkan uppgick
1929 till c:a 118,000 man. Utöver tidigare
nämnda divisioner skola finnas
kav.-divisio-ner: 3 ur reguljära armén, 4 ur
nationalgardet och 6 ur organiserade reserven (de äro
endast delvis uppsatta) samt Hawaii-,
Panama-kanal- och Filippin-divisionerna (icke heller
dessa äro fullst. uppsatta). Inf.-divisionens
styrka är 21,500 och kav.-divisionens 9,750
man.
Truppslagen: Inf. är organiserat i brigader
om 2 reg. om 3 bataljoner; bataljonen räknar
3 gevärs-, 1 kulsprute- och 1 stabskompani;
beväpningen utgöres av 6,3" gevär, pistol, kul
sprutegevär, kulsprutor, 37 mm. inf.-kanoner
och 3’ granatkastare. Kav. indelas i brigader,
reg. och skvadroner; beväpningen är gevär,
kulsprutegevär, pistol och sabel. Fältart.
består av 75 mm. hästanspända och motoriserade
reg., 155 mm. haubitsart. och bergsart.
Kustart. är synnerligen starkt och omfattar hamn
— 827 —
— 828 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
