Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gainsborough, Thomas - Gairdner, James - Gairdnersjön - Gais (kurort) - Gais, Göteborgs atlet- och idrottssällskap - Gaiserik - Gaisser, Ugo Atanasio (Josef Anton) - Gaius - Gaj - Gaj, Ljudevit - Gajda (Geidel), Rudolf - Gajus (förnamn) - 1. Gajus (makedonier) - 2. Gajus från Derbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAIRDNER
ningar erinra, över huvud står han rokokons
konstnärer mycket nära. Visserligen har han
målat goda porträtt av politiker och lärde, ss.
Pitt och Johnson, men främst stå dock hans
bilder av konstnärernas och aristokratiens
världar. Enastående är han i sin skildring av
vackra unga kvinnor el. blek ynglingaskönhet. ”Mrs
Siddons”, ”The blue boy”, ”Garrick”.
Harmonien mellan stämningen hos den avbildade och
den landskapliga bakgrunden är ofta
beundransvärt genomförd, ss. i de bägge grupp-porträtten
”Mrs Sheridan och Tickellj,
”Morgonpromenaden”. Hans kolorit med sitt dämpade ljus och
sina kyliga, sammansmältande toner, blått, vitt,
rosa, pärlgrått och silver får ett mer och mer
raffinerat behag, allteftersom hans teknik
fulländas till den flytande lätthet, som blir dess
särmärke. — G. idkade även landskaps- och
genremåleri. Landskapsbilderna, i vilka G:s
föredrag präglas av en viss impressionism, låta
oss ana något av 1800-talets utveckling, och
med sin fina förståelse, särsk. för förtoningens,
atmosfärens och ljusets spel är han kanske den
själfullaste av sitt sekels landskapsmålare.
M.Bjn.
Gairdner [gä’odna], James, engelsk
historiker (1828—1912), inträdde 1846 i Public record
office (riksarkivet) i London, var 1859—93
biträdande arkivarie. G. har bl.a. utg.: ”Memorials
of Henry VIII” (1859), ”Letters and papers
illu-strative of the reigns of Richard III and Henry
VII” (3 bd, 1861—63), ”The houses of
Lancas-ter and York” (1874), ”The Paston letters”
(1872—75; ny uppl. 4 bd, 1901), ”Calendar of
State papers of Henry VIII”, 5—12 (1880—90),
”History of the life and reign of Richard III”
(1878, ny uppl. 1898), ”Early chroniclers of
Europé: England” (1879), ”Three fifteenth
cen-tury chronicles” (1880), ”The English church in
the XVI century” (1902), ”Lollardy and the
reformation in England” (4 bd, 1908—13). E.Lö.
Gairdnersjön [gä’adna-], avloppslös saltsjö i
Sydaustralien, n. om Eyriahalvön; 112 m.ö.h.;
4,764 kvkm. S.
Gais [-al-], kurort i kantonen Appenzell, n.ö.
Schweiz, 5 km. n. om staden Appenzell, vid
foten av berget Gäbris (1,253 m.ö.h.); 2,788 inv.
(1920). O.P.
Gais, förkortn. för Göteborgs
atlet-och idrottssällskap, stiftades 1894 och
inträdde i Sv. gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund 1909. G. idkar främst fotboll
och har ett av Sveriges bästa fotbollslag. O.K-gh.
Gaiserik [gäl’-], konung över vandalerna, se
G e i s e r i k.
Gaisser [gäTsar], Dom Ugo Atanasio
(Josef Anton), tyskfödd
kyrkomusikforskare (1853—1920), benediktinmunk i Namur.
prof, och lektor i grekisk koral i Rom (Collegio
greco di San^Jttanasio), skrev bl. a. ”Le
systè-me musical de 1’église grecque d’après la
tradition” (1901). G. tillhör den av Gevaert
påverkade forskargeneration, som ensidigt betonat
den antika grekiska musikens betydelse för
utbildningen av gregoriansk koral. C.A.M.
Gaius, se G a j u s.
Gaj (eng. guy, från fra.; ytterst germ.), tåg
el. kätting, som brukas till att stötta bommar
o.d.
Gaj, L j u d e v i t, kroatisk politiker och
förf. (1809—72), kämpe för de slaviska
folkens kulturella väckelse, upphovsman till den
s. k. illyriska rörelsen i det
österrikiskt-ung-erska Sydslavien. G., som främst var
verksam ss. tidningsman, genomdrev bl. a. en
reform av den kroatiska ortografien (genom
att införa diakritiska tecken efter tjeckiskt
mönster). Efter 1849 började G:s förut stora
politiska betydelse att avtaga. G. författade
även skrifter om Kroatiens historia, utgav
folkvisor och skrev fosterländska sånger. Sin
eg. betydelse har han dock ss. agitator och
medhjälpare vid det kroatiska skriftspråkets
utdaning. Agr.
Gajda (eg. G e i d e 1), Rudolf, tjeckoslovakisk
militär och politiker (f. 1892). Vid
världskrigets utbrott deltog G. ss. fältskär på den
österrikiska fronten mot Serbien, sympatiserade
emellertid med den tjeckiska frihetsrörelsen
och lyckades (1916) över Korfu fly till Ryss
land, där han i rysk tjänst kämpade mot
centralmakterna. G. bildade i Ukraina de
tjeckiska legionerna, deltog med brigadchefs
grad i den sibiriska socialdemokratiska
revolutionen och avancerade till general och
överbefälhavare för Jekaterinburg-områdel. G.
övergick senare till den kontrarevolutionäre
general Koltjak men råkade (1919) i konflikt
med denne. En revolt i Vladivostok, riktad
mot Koltjak, misslyckades, och G. måste ss.
en av de ledande i denna fly. Han kom över
Japan tillbaka till Tjeckoslovakien, blev efter
hemkomsten (1924) chef för tjeckoslovakiska
generalstaben men anklagades 1926 för att ha
sålt militära hemligheter till bolsjevikerna,
dömdes för högförräderi och degraderades.
G., som med kraft kämpar för sin rehabilitering,
är f.n. en av de ledande inom
Tjeckoslovakiens fascistiska parti. G. skrev ”Minnen” •—
på tjeckiska — 1923. G.Jg.
Gajus [ga’j-], romerskt förnamn
(præno’-men), förkortas C. el. G.
Gajus [ga’j-], i N.T. 1) namn på en
makedoni-er, Paulus’ följeslagare, indragen i upploppet i
Efesus, Apg. 19:29; 2) G. f r å n D e r b e,
Paulus’ följeslagare på återresan från Grekland till
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
