Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garage - Garamond, Claude - Garancin, garance, garanceux - Garant - Garantifond - Garantifördrag - Garantiförsäkring - Garantikapital - Garantilagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARANTILAGEN
även finnas att få färdiga, transportabla
enkel-g. av korrugerad järnplåt el. trä. Central-g.
avse i allm. icke endast hysandet av
motorfordon utan även skötsel och försyning av
desamma och förenas därför gärna med
bensin-och oljelager samt reparationsverkstäder,
understundom även resanderum. För smörjning
anordnas en grav el. lyftinrättning. Ehuru en
anläggning i ett enda plan är det vanligaste,
förekomma icke sällan, särsk. i större städer,
där marken är dyr, g.-anläggningar i flera
våningar el. källare. Bilarna föras då till de olika
planen medelst hissar el. genom egen kraft
medelst ramper. I U.S.A. tillämpas det senare
systemet intill 12 våningar, däröver hissar. — På
gr. av det till motorfordon använda flytande
bränslets stora eldfarlighet böra g. helst
utföras av eldfast el. eldhärdigt material el. åtm.
invändigt beklädas med material av det senare
slaget; därjämte bör sörjas för effektiv
ventilation, då en i gång varande motor alstrar
hälsofarliga gaser, som ofta i tillslutet rum
förorsaka dödsfall. I Sverige ha hittills icke, ss. i
vissa andra länder, funnits lagbestämmelser
rörande brand- och gasskydd vid uppförande
av g.-byggnader, men sedan Byggnadsstyrelsen
nyligen (1932) på uppdrag av
Kommunikations-dep. låtit utarbeta normalförslag därtill, torde
sådana bestämmelser komma att införas i de
enskilda samhällenas byggnadsordningar.
G.W.W.
Garamond [-må’], C 1 a u d e, fransk
stilgju-tare (o. 1480—1561), kungl. boktryckare i
Paris, bekant för sina stilar, bland vilka märktes
de grekiska.s.k. grec du roi. W.N.
Garanci’n, garance, garanceux, se
K r u p p.
Garant [-a’nt el. -a’pt], person, som
garanterar; löftesmän, borgensman. — G a r a n t
e’-r a, gå i god för, borga för, säkerställa;
tillförsäkra. — Garanti’, förbindelse att
upprätthålla avtal o.d.; säkerhet, borgen, trygghet.
Garantifond. Företag, som lämna viss tids
garanti för sina art., göra ofta avsättningar till
en g. Om dessa reserveringar motsvara just de
ersättningsanspråk, som väntas uppkomma
under garantitiden, blir g. ingen äkta reserv utan
en ren resultatsregleringspost och gör då
strängt taget ej skäl för beteckningen fond.
I detta fall försvinner den också i stort sett,
sedan garantitiden utgått. Ibland avsättas
emellertid större belopp, vilket medför, att en
del av g. efter garantitidens slut kvarstår som
äkta reserv. I likhet med andra fonder
krediteras g:s konto vid reserveringarna. Vid
garantiförpliktelsernas fullgörande debiteras
detsamma. — G. användes ibland i annan
betydelse, näml. ss. beteckning för garanterat kapital
(t.ex. i föreningar), som under vissa
förutsättningar (ss. i händelse av förlust) kan utkrävas
av garanterna. Vhgn.
Garantifördrag, se Internationella
fördrag.
Garantiförsäkring, sådan den bedrives i
Sverige, utgör försäkring mot förlust genom
bristande redovisning, förenad med straffrättsligt
ansvar. Försäkringsgivaren ersätter förlust,
som tillskyndas garantiinnehavaren därigenom,
att person, vilken enl. försäkringsavtalet är
ga-rantiförsäkrad och vilken i sin i
försäkringsavtalet angivna egenskap för garantiinnehavarens
räkning fått om händer kontanta medel,
värdehandlingar el., där sådant i försäkringsavtalet
särsk. inbegripits, annat gods, brister i
honom åliggande redovisning, av vad honom
sålunda anförtrotts, samt enl. verkställd
utredning visas härigenom ha gjort sig skyldig till
förskingring el. trolöshet mot huvudman. I
andra länder är g. ofta utformad vidare, ända
till en vittomfattande kautionsförsäkring. I
Sverige infördes g. 1906 och meddelades vid
1930 års utgång av 13 inhemska
försäkringsbolag. Dessas sammanlagda direkta
försäkringsbestånd var 31/i2 1930 43,2 mkr. (mill. kr.)
och motsvarande premieintäkt 0,47 mkr. Till
belysning av g:s behövlighet må nämnas, att
de kända förskingringsbrotten i Sverige i
allmän el. enskild tjänst 1921—27 enl. Statistiska
centralbyrån omfattade icke mindre än 21
mkr. Obligatorisk g. har ifrågasatts för vissa
befattningshavaregrupper i allmän tjänst. 1925
blev i lag påbjudet, att polis- och fjärdingsmän
skulle ställa säkerhet för skatteuppbörden,
varvid g. godkändes ss. dylik säkerhet. 1931
ingick Statskontoret till K. m:t med förslag, att
ss. sådan säkerhet endast g. skulle godtagas
De nya kommunallagarna torde även komma
att vidga g:s användningsområde. Th.Dn.
Garantikapital i föreningar o.d., se G a r a
n-t i f o n d.
Garantilagen (la legge delle guarantigie)
kallas den lag om förhållandet mellan påvedömet
och staten, som Italiens riksdag antog 13/s 1871,
enl. vilken påven skulle behandlas ss. suverän,
förfoga över Vatikanen och Lateranen, samt till
sitt skydd få hålla ett garde. Han tillerkändes
vidare årl. underhåll av 3,225,000 lire från
staten samt egen post och telegraf. Främmande
makters sändebud vid påvestolen skulle äga
diplomats ställning. Tillsättning av kyrkliga
ämbeten skulle ske utan regeringens ingripande
och biskoparna befrias från ed till konungen.
Trots de förmåner, som utlovades, vägrade
Pius IX och hans efterträdare att godkänna och
göra bruk av g. Från statens sida upphävdes
g. vid uppgörelsen med påvestolen 1929. A.M-n.
— 1177 —
— 1178 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
