Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garney, Johan Carl - Garnfärgade tyger - Garnier, Robert - Garnier, Germain - Garnier, Clément Joseph - Garnier, Charles - Garnier frères - Garnierit, numeit, noumeait - Garnier-Pagès, 1. Étienne Joseph Louis - Garnier-Pagès, 2. Louis Antoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARNIER-PAGES
sv. masmästeriet”, som ända till mitten av
1800-talet var en ansedd lärobok. K.A.G.
Garnfärgade tyger vävas av redan färgat
garn, i motsats mot styckefärgade tyger,
som färgas efter vävningen. Vissa ylletyger
vävas av ull, som färgats redan före spinningen.
De kallas ullfärgade tyger. I.
Garnier [-nje’], Robert, fransk dramatiker
(1534—90), den förnämste representanten i den
franska 1500-talslitteraturen för det
regelbundna klassiska dramat efter Senecas mönster. G.
har skrivit 7 tragedier (1568—83) och en
tragi-komedi, ”Bradamante” (1582), med ämne ur
Ariostos ”Rasande Roland”. Av hans tragedier
är ”Sédécie ou les juives” den yppersta och
karakteristisk för G:s maner: ett enkelt
händelseförlopp och en svulstig deklamation. ”Oeuvres
complètes” utgåvos av L. Pinvert 1923. — Litt.:
H. Chardon, ”R. G.” (1905). J.V.
Garnier [-nje’], G e r m a i n, fransk
nationalekonom (1754—1821). G., som hade en ovanlig
förmåga att bli väl anskriven hos de olika
maktägande, bekläddes såväl av Napoleon som av
dennes efterträdare med höga statsämbeten.
Hans bestående insats är övers, av A. Smiths
”Wealth of nations” (1805). I sin utförliga
kommentar sökte G., som var fysiokrat, skapa
en syntes av Smiths och fysiokraternas läror.
Han har vidare utg. bl.a. ”Histoire de la
mon-naie” (1819). T.E-r.
Garnier [-nje’], Clément Joseph, fransk
nationalekonom (1813—82), prof, vid École des
ponts et chaussées 1846, red. för ”Journal des
économistes” 1845—55 och 1866—82. Hans
”Éléments de 1’économie politique” (1845) vann
stor spridning. G. har haft betydelse som
po-pularisator av liberalismens idéer. T.E-r.
Garnier [-nje’], Jean Louis Charles,
fransk arkitekt (1825—98), är en av Frankrikes
mest berömda
bygg-nadskonstnärer under
förra seklet; hans
förnämsta verk äro
operahuset i Paris (1861
—74), över vilket han
också skrev en
monografi (2 bd, 1881; jfr
Frankrike, sp.
151), samt
observato-riet i Nizza
(monografi av G. 1890). G.
hade gjort grundliga
klassiska studier och
offentliggjorde några arbeten om grekisk konst.
Hans sista skrift var ”L’habitation humaine”
(1891, jämte A. Amman). E.W.
Garnier frères [-nje’ frär], franskt
bokförlag, grundat i Paris av bröderna Auguste
Ch. Garnier: Huvudtrappan i Stora operan i
Paris.
(1812—87) och Fran^ois Hippolyte G. (1816—
1911); har bl.a. utg. berömda uppl. av de
franska klassikernas verk. W.N.
Garnieri’t, numeit, noumeait, miner.,
ett vattenhaltigt nickel-magnesiumsilikat, icke
kristalliserat, av äpple- till smaragdgrön färg.
Rik nickelmalm med 30—46 °/o Ni, bildad
genom förvittring av olivinbergarter, vilkas olivin
är nickelhaltig. Förekommer vid Noumea på
Nya Guinea. K.A.G.
Garnier-Pagès [-nje’ pazä’s]. 1) É t i e
n-ne Joseph Louis G.-P., fransk politiker
(1801—41), urspr. advokat, valdes 1831 till
deputerad och blev en av de mest inflytelserika
ledarna av republikanska partiet under
julimonarkien. Hans 1840 framlagda förslag om
allmän rösträtt förskaffade honom stor
popularitet. G.Lw.
2) Louis Antoine G.-P., den
föregåendes bror, politiker (1803—78), började sin bana
som handelsagent, valdes till deputerad 1842,
anslöt sig till radikala partiet och gjorde sig
bemärkt som talare i finansiella frågor. 1848
medl. av provisoriska regeringen, mär i Paris,
senare finansminister. Efter junidagarna
röstade han med den mest moderata gruppen inom
vänsterpartiet och bekämpade prins
Louis-Napoleons politik. Efter att en tid ha varit
avlägsnad från politiken gjorde G. sitt återinträde
i Palais-Bourbon 1864 som medl. av
opposition
— 1197 —
— 1198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
