- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
1201-1202

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garnmått - Garo - Garofalo, Benvenuto da (Tisi) - Garofalo, Raffaele - Garonne (flod) - Garonne, Haute (departement) - Garonneboskap - Garp - Garpen - Garpenberg (socken) - Garpenberg (bruksegendom)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GARPENBERG

ner-Ellen=ung. 1,58 m. N:r=Strähne pr
Wie-nerpfund (560 gr.). — 5) Gammalfranska
systemet: 1 écheveau=960 tours=lA94 m. N:r
= écheveaux pr Parispund (% kg.). — 6)
C o c k e r i 11-systemet: 1 Strähn=560 Fäden=
= 1,494 m. N:r=Strähn pr % kg. Användes i
Tyskland och Belgien. — 7) Danska
systemet: 1 Stræng= 10 Fed=800 Traade = 2,M0
Alen= 1,506 m. N:r=Stræng’e pr % kg.

D) För lin-, h a m p- och jutegarn: 1)
Engelska systemet: 1 bundle=20 hanks =
= 200 cuts el. leas — 24,000 threads å 2% yards.
N:r=hanks pr Ib. Användes i England (1 bunch
= 3 bundles), Tyskland (1 Schock—12 bundles)
och delvis i Belgien och Frankrike (1 paquet
= 3 bundles). För grövre garn är systemet: 1
spindle=4: hanks=4:8 leas=5,180 threads å 2%
yards. N:r = antal Ibs pr spindle. Engelska
systemet användes överallt för jutegarn. — 2)
Internationella systemet: en numrering,
som förhåller sig till det engelska som 3:5. —
3) Franska systemet: 1 Schock= 10 bundles
= 500 km. N:r=km. pr % kg. Användes i
Belgien och Frankrike. — 4) österrikiska
systemet: 1 Schock=12 Bündel = 240 Strähne =
4,800 Gebinde = 288,000 Fäden å 3 Wiener-Ellen
(o. 2,33 m.). TÅ-x—Stråhne pr 10 Ibs (8,i
Wiener-Pfund).

E) För silke: 1) Gammalfranska
systemet (ancien titre): Nx—grains el. deniers
(0,053i gr.) hos 1 sträng på 476 m. — 2) N
y-franska systemet (nouveau titre): grains pr
500 m. — 3) Nya T u r i n-systemet: % dgr.
pr 450 m. — 4) Gamla M i 1 a n o-systemet:
denari pr 476 m. — 5) Internationella
systemet: dgr. pr 1,000 m.

Ett internationellt
nummersystem för alla länder på grundval av
metersystemet eftersträvas. Garnvindans omkrets är
därvid likgiltig, men för alla garnsorter är 1
sträng= 1,000 m. och numret = antal m. pr 1 gr.
Silkets n:r är vikten i dgr. av 1,000 m.
Systemet är delvis genomfört för ullgarn och silke,
dock ej i England. 1.

Garo [garäu’], folk i Garo hills i Assam,
tillhörande Bodo-gruppen (se B o d o) av de
tibeto-burmanska folken. Antal o. 180,000. G. förete
en utpräglad blandning mellan
tibeto-burman-ska och tidigare folkelement (jfr Assam,
historia). De driva huvudsaki. jordbruk,
framförallt bomullsodling. Deras kultur i övrigt
visar typiskt indokinesiska drag. C.F.

Garofalo [-rå’falå], Benvenuto da, eg.
T i s i, ferraresisk målare (1481—1559), rönte
inflytande av sin hemstads mästare, särsk.
Dosso Dossi, och studerade i Rom Rafaels och
Michelangelo<s verk. Vissa provinsiella
svagheter lyckades han dock aldrig övervinna. G.

var en ovanligt produktiv konstnär, som är
företrädd i de flesta gallerier, särsk. rikligt i
Galeria Borghese i Rom och övriga romerska
samlingar. Hans påverkan av den romerska
konsten är tydlig i bl.a. en 1533 daterad tavla
i Modenas galleri, ”Tronande madonna med
heliga och änglakonsert”. K.E.S.

Garofalo [-rå’falå], Raffaele, italiensk
jurist (f. 1852), en av grundläggarna av italienska
kriminalistskolan. Bland hans verk märkes
”La criminologia” (1885). E.K.

Garonne [garå’n], flod i s.v. Frankrike,
upprinner i spanska Pyrenéerna på n.ö. sidan av
Meladetta samt mynnar med ett 72 km. långt
och 4—12 km. brett estuarium, Gironde, i
Atlanten strax före föreningen med Dordogne, 25
km. nedanför Bordeaux. G:s längd är 647 km.,
dess flodområde 84,800 kvkm. G. mottar sin
största bifloder från h., Ariège från Pyrenéerna
samt Tarn, Lot och Dordogne från Franska
centralmassivet; från v. mottager den Save,
Gers och Baise, samtliga från Pyrenéerna. G.
är farbar 460 km., därav under flodtid för
oceanångare till Bordeaux. G. åtföljes mellan
Toulouse, som genom Canal du Midi står i
förbindelse med Medelhavet, och Castets (50 km.
ovanför Bordeaux) av en 193 km. lång
sido-kanal. G. är beryktad för sina svåra
översvämningar, den största 1875, då den vid Agen steg
11,7 m. och varvid 7,000 nus förstördes. S.

Garonne [garå’n], H a u t e, dep. i Frankrike,
se H a u t e-G a r o n n e.

Garonneboskap [garå’n-], fransk
nötkreaturs-ras av arbetstyp, ljusgul, förekommer
huvudsaki. i dep. Lot-et-Garonne och Tarn-et-Garonne.

Garp, under medeltiden tysk, som vistas i
Norden, smädesnamn på hanseater; i sv. och no.
dial.: skrävlare, i isl.: oförfärad man, till sv.
dial. garpa, skrävla, stoja; även i ortnamn t.ex.
Garphyttan, Garpenberg. E.H.

Garpen, fyrplats å en liten ö strax utanför
Bergkvara.

Garpenberg, s:n i Hedemora tingslag,
Kopparbergs län, ö. om Hedemora; 145,9# kvkm.,
därav 134,87 land; 2,367 inv. (1931; 18 inv. pr
kvkm.); 11,38 kvkm. åker (1927; 8,4% av
landarealen), 103,61 kvkm. skogsmark. Inom
socknen ligga Intrånget, Jelkgruvan samt ö. och V.
Smältarmossgruvorna, ur vilka 1930 utvunnos
123,608 ton järnmalm. Dessutom förekommer
brytning av zink- och blymalm inom
Ryllshyt-tefältet och G:s odalfält, vilket senare även
lämnar kopparmalm. Den förnämsta
egendomen är G. —- Pastorat i Hedemora kontrakt,
Västerås stift. S.

Garpenberg, f.d. bruksegendom i G. s:n,
inköptes 1913 av staten för 1 5 mill. kr. och
ombil-dades till G. kronopark. Vid inköpet om-

— 1201 —

— 1202 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 31 13:27:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free