Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generell inteckning - Generell kurs och distans - Generera - Generisk - Generiskt gods - Generositet - Generös - Genes - Genesaret - Genesee - Genesios, Josef - Genesis - Genetik - Genetisk - Genetrix - Genetter - Genetz, Arvid - Genevad - Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERELL KURS OCH DISTANS
G.i. avskaffades genom k.f. “/n 1730. Numera
kan endast fast egendom samt viss i lagen
un-dantagsmässigt angiven lös egendom,
förnämligast fartyg, genom inteckning förpantas. —
Litt.: K. Benckert, ”Bid*ag till inteckningsinstis
historia” (1920). ögd.
Generell kurs och distans [Je-], sjöv., se
Generalkurs.
Genere’ra, alstra; tekn., se Generator.
Gene’risk, som har avseende på släktet;
släkt-.
Generiskt gods, jur., se Fungibla saker.
GenerositeT [Je-] (ytterst lat. genero’sitas),
frikostighet.
Generö’s [Je-] (från fra. généreux), frikostig.
Gene’s, biol., utveckling av celler, arter och
individer.
Gene’saret, se Gennesaret.
Genesee [jänisi’], flod i U.S.A., upprinner i n.
Pennsylvania, flyter genom staten New York
samt mynnar i Ontario n. om Rochester, där
den bildar ett 30 m. högt fall; 230 km. lång. S.
Gene’sios, Josef, tillhörde Konstantin VII:s
litterära krets och skrev 4 böcker
”Konunga-historier” (813—886). G:s’ tillgång till skriftliga
och muntliga källor gör hans historia
värdefull. Hans strävan att försvara makedonska
dynastiens rätt till tronen är påtaglig. G:s’
språk bildar en övergång mellan föreg. årh:s
barbariserande kyrkliga grekiska och den
uppväxande klassicismen. Hans historia är utg. av
C. Lachmann i ”Corpus scriptorum historiæ
byzantinæ” (1834). Ny textkritisk ed. av G.
Werner är under tryckning. Lm.
Ge’nesis (grek., ursprung, skapelse; hebr.
be-rèschith) kallas 1 Mos., efter dess
begynnelse-ord = ”I begynnelsen”. G. omfattar: 1)
urhistorien, kap. 1—11, världens skapelse och tiden
intill Abraham, 2) kap. 12—50,
patriarkhistorien. Se Pentateuken. G.Bsm.
GenetFk (till lat. genus, släkt), uppkomst;
ärftlighetsforskning.
Gene’tisk (se Gen e sis), vetenskaplig
metod, som anger ett begrepps el. en företeelses
uppkomst el. utveckling (i motsats till
deskriptiv, se d.o., metod); som har avseende på el.
samband med ärftligheten el. ärftlighetsläran.
Ge’netrix (lat.), moder, binamn på Venus (se
d.o.) ss. det romerska folkets stammoder. At
Venus g. invigde Cæsar 24/a 46 efter slaget vid
Farsalos ett praktfullt tempel. W.N.
Gene’tter, se Ginstkattor.
Genetz [je’näts], Arvid Oskar Gustaf, finsk
språkforskare och skald (1848—1915), fil. d:r
1877, prof, i finska språket och litteraturen i
Helsingfors 1891, i finsk-ugrisk språkvetenskap
1893; led. i senaten 1901—05. G. företog
åtskilliga språkliga och folkloristiska forsknings-
resor. Hans på finska författade karelska och
olonetsiska språkläror med texter och ordlistor
(tidskr. ”Suomi”, ser.
II: 14, 1880, och 17,
1885) och
”Wörter-buch der
Kola-lap-pischen Dialekte” (i
”Bidrag till
kännedom af Finlands
natur och folk”, 50,
1891) äro av
bestående värde. G:z’
skrifter om de
finsk-ug-riska språkens
vokaler (i ”Suomi”, ser.
III: 13, 1896, och 16,
1898) äro mycket värdefulla. I sitt sparsamma
skaldskap (under namnet Arvid Jännes)
röjer G. en betydande formtalang. Bj.C.
Genevad, stationssamhälle i Tjärby s:n,
Hallands län, vid statsbanelinjen
Göteborg—Malmö och Genevadsån; 500 inv. Sockerbruk. S.
Striden vid G., 31/s 1657, inskränkte sig i
huvudsak till en eldstrid mellan de sv. och danska
härarna, uppställda den förra n. och den
senare s. om G.-ån. Vardera räknade ung. 6,000
man. Svenskarna anfördes av Per Brahe,
danskarna av Axel Urup. Striden, som åsamkade
vardera parten en förlust av ung. 100 man,
slutade med danskarnas återtåg. En minnessten
avtäcktes här 1928. P.S.
Genève [zanä’v], ty. Genf. 1) Kanton i s.v.
Schweiz; 282 kvkm.; 171,873 inv. (1930). 1920
voro 133,436 fransktalande, 20,705 tysktalande,
11,539 italiensktalande, 84,977 protestanter,
75,488 katoliker, 51,721 utländska undersåtar.
G., som ligger, nästan helt omgivet av franskt
territorium, vid s.v. hörnet av G.-sjön, är ett
kullandskap, omgivet av höga berg, Jura,
Sa-lève m.fl. Åker upptager 52,53 kvkm., äng 81,95
kvkm., vinberg 7,95 kvkm. (1929) samt skog 25,21
kvkm. (1930). Odling av vin, vete, havre,
potatis och grönsaker. O.P.
2) Huvudstad i kantonen G., vackert belägen
vid s.ö. hörnet av G.-sjön och på båda sidor
om Rhöne vid dennas utlopp ur sjön, 408
m.ö.h.; 131,700 inv. (1930). G. är en av Europas
vackraste städer med moderna och välvårdade
parker, gator och öppna platser. De
modernaste kvarteren ligga längs sjöstränderna. De
industriella anläggningarna finnas i stadens s.
del. Rhöne delar G. i två delar, förbundna
genom 7 broar, den största Pont du Mont-Blanc.
S. om denna ligger Pont des Bergues, som står
i förbindelse med Rousseauön (med bronsstaty
av Rousseau). Längs båda sjöstränderna
sträcka sig vackra promenader, på v. stranden
Quai des eaux vives, Pr omenade du lac, Jardin
— 99 —
— 100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
