Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genève - Genèvekatekesen - Genèvekonventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genèvekatekesen
anglais, Grand quai och på h. stranden Quai
président Wilson, Quai du Mont-Blanc, Place
och Jardin des Alpes. På h. stranden ligger
huvudbangården, Gare de Cornavin. Härifrån
utgår den stora stråkvägen Rue du Mont-Blanc,
med bl.a. huvudpostkontoret. Vid Quai Wilson
ligger folkförbundssekretariatets byggnad med
annex, längre norrut den vackra Parc
Mon-repos och Internationella arbetsbyrån mittemot
botaniska trädgården. Bakom denna, i Parc de
1’Ariana, bygges nu Nat. förb:s nya storslagna
palats. — På v. stranden finns en 90 m. hög
springbrunn (världens högsta) och de stora
Parc des eaux-vives och Parc La Grange. Vid
den vackra Place neuve ligga teatern,
musik-konservatoriet och Musée Rath samt i
närheten Batiment électoral, där Nat. förbis
församlings sammanträden t.v. hållas och Promenade
des Bastions med det 1917 fullbordade väldiga
reformationsmonumentet (Calvin, Beza, Farel,
Knox). Mittemot ligger univ. (grundat 1873,
tidigare sedan 1559 akad.) med 179 lärare och
1,047 studenter, därav 495 utlänningar (1930/
31). 1927 grundades i G. Institut universitaire
des hautes études internationales. G. är
numera centrum för internationellt samarbete
och besökes av folk från jordens alla länder.
Här ha Nat. förb., Internationella arbetsbyrån,
en mängd internationella kommissioner och
byråer samt lärda sällskap sitt säte. —
Från d.ä. medeltiden kvarstår katedralen
Saint Pierre (nu reformert), högt belägen på v.
stranden av Rhöne; den har flera gånger
förändrats, först från gammalromansk stil till
gotisk, och bl.a. fått en klassicerande förhall med
korintiska kolonner. Från det forna
biskops-palatset, beläget på en ö i Rhöne, kvarstår ett
torn (Tour de l’Ile). Från 1500-talet
härstamma Hotel de ville och det av Calvin uppförda
Collège de Saint Antoine. Bl.a. kvarstår i den
äldre delen av G. Rousseaus födelsehus.
Staden har flera museer för äldre och yngre
konst. — Kantonens handel och industri är
koncentrerad i G. Tillverkning av ur och
smycken, företrädesvis i kvarteret Saint
Ger-vais, s. om huvudbangården, fysikaliska
instrument, kemikalier och maskiner. O.P.;E.W.
G., urspr. en keltisk stad, kom o. 120 f. Kr.
under romerskt välde, tillföll 443 burgunderna,
534 frankerna, 888 transjuranska Burgund,
1032 Tyska riket. Under striderna med
traktens feodala herrar, hertigarna av Savojen,
sökte G. anslutning hos Schweiziska
edsförbundet och förmådde gentemot dem hävda sin
självständighet. 1536 genomförde
reformationen. I juli s.å. kom Calvin till G., fördrevs 1538
på gr. av sin härsklystnad men återvände 1541
och införde den hela livet omgestaltande
teokrati, som han med dess sede- och
tros-tvång blott genom skräckvälde kunde
upprätthålla gentemot ”libertinernas” frihetsparti.
Hans efterträdare som föreståndare för
G.-kyrkan blev Theodor Beza 1564. Natten
11—12 dec. (g. st.) 1602 tillbakaslogo G:s inv.
lyckligen hertig Karl Emanuels av Savojen
försök att överrumpla staden. Minnet härav
firas ännu årl. — Efter reformationen
utbildades aristokratien i G. Borgerskapet blev
delat på citoyens, som fingo, och bourgeois, som
icke fingo taga befattning med styrelsen.
Därtill kommo vidare de invandrade och stadens
underlydande (sujets). Resningar för
återställande av folksuveräniteten undertrycktes. Först
franska revolutionen förmådde 1791 regeringen
att bevilja en fri författning, som avskaffades
genom den i dec. 1792 utbrytande revolutionen.
1795—1815 under Frankrike, förenades G. 1815
med Schweiz och utökades, så att det fick
direkt förbindelse med Schweiz. Författningen
av 1814 bar aristokratisk karaktär. Ett
folkupplopp 1841 framtvingade en ny författning
varigenom allmän rösträtt infördes. Nya
oroligheter följde 1843 och 1846, resulterande i
författningen av 1847. J. Fazy (se denne)
styrde nu G. till 1864, då han störtades; i
samband därmed utbröto ånyo oroligheter, och G.
besattes av schweiziska förbundstrupper.
Därefter har G:s politiska liv präglats av
motsättningen mellan demokrater (konservativa) och
radikaler. I övrigt följde G. utvecklingen i
Schweiz; bl.a. infördes 1891 folkinitiativ till
lagar. Ang. Nat. förbis sammanträden i G., se
Nationernas förbund. [B.]
Genèvekatekesen [zanä’v-] kallas en av
Calvin 1542 på franska förf, trosbekännelse i
frågor och svar, som i latinsk text 1545 blev en
av reformerta kyrkans bekännelseskrifter. I
G. är predestinationsläran ännu ej utformad.
S.N.
Genèvekonventionen [zonä’v -Jo-]. Medan
överenskommelser mellan enstaka stater om
human behandling av i krig sårade varit
jämförelsevis vanliga alltsedan 1500-talet,
framträdde först i mitten av förra årh. mera
allmänt krav på i egentlig mening mellanfolkliga
överenskommelser i sådant syfte. Ett uttryck
för dessa krav var en på initiativ av
schweizaren H. Dunant (se denne) 1863 i Genève
avhållen enskild sammankomst, varvid bl.a.
beslöts att genom nationella föreningar
(”röda-korsföreningar”) verka för vård av sårade och
sjuka i krig. Följ, år inbjöd schweiziska
förbundsrådet ett antal stater till en konferens i
samma ärende. Enl. den därvid (22/s) antagna
G. åtnjuter under lantkrig sjukvården
neutrali-tetsskydd, så länge den icke utnyttjas för
— 103 –
— 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
