Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibbs’ fasregel - Gibbsit - Gibea - Gibelliner - Gibraltar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIBBSIT
enl. G. f. blir antalet frihetsgrader = 0, d.v.s
systemet kan endast existera i jämvikt vid
ett bestämt tryck och en bestämd temp.;
ändras någon av dessa variabler, försvinner en av
faserna. Lj.
Gibbsi’t, mineral, se Hydrargillit.
Gi’bea (hebr., höjd), namn på flera orter i
G.T. Mest bekant är ”Sauls G.” (1 Sam. 11:4),
antagl. det nuv. Tell el-Fül ett stycke n. om
Jerusalem, Sauls residensstad med en gammal
helgedom och säte för en extatisk profetskola
(1 Sam. 10:5 ff.). G.Bsm.
Gibelliner, se Ghibelliner.
Gibra’ltar [spa. uttal zibralta’r, eng. jibräTta],
engelsk kronkoloni och halvö på Spaniens
sydkust; 5 kvkm.; 20,638 inv. (1921), därav 17,160
civila, mest spanjorer och italienare. G. består
av en c:a 4,5 km. lång, något över 1 km. bred
och 425 m. hög kalkstensklippa (jurakalk),
genom ett lågt näs förbunden med fastlandet;
gränsen mot Spanien utgöres här av en 0,6—1
km. bred, obebodd neutral zon. På klippans
v. sluttning ned mot Algecirasviken ligger
staden G., terrassformigt uppbyggd. Efter
engelsmännens erövring 1704 var G. så gott som
obebott och befolkades endast långsamt.
Engelsmännen utförde omfattande
befästningsarbeten och omdanade G. till en fästning. Särsk.
kända äro de under 1800-talet i klippan
insprängda 3 gallerierna, liggande terrassformigt
över varandra och bestyckade med grovt
artilleri. Dessa numera omoderna anläggningar er-
GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT.
sattes i början av 1900-talet med ett stort antal
n., v. och s. om berget anlagda batterier,
bestyckade med långskjutande flackbanepjäser
samt försedda med moderna anordningar för
observation och eldledning. Strandbatterierna
försågos med snabbeldspjäser. Med hänsyn till
G:s betydelse för flottan byggdes torrdockor
samt en stor hamnbassäng, 2 km. lång, skyddad
genom vågbrytare samt gamla och nya molon.
Förråd, radiostationer och flygstation med
hangarer finnas insprängda i berget. Till
hamnen, som efter Suezkanalens öppnande fått
stor betydelse för handelsflottan, ankommo
1928 3,478 fartyg med ett sammanlagt tonnage
av 6,712,702, och från hamnen avgingo 2,045
fartyg om 5,562,527 ton. — Bild se pl. vid art.
Berg. J.C.;A.W.G.
Klippan kallades av romarna Calpe el. Alybe.
Namnet G. (Djabal T arik) härrör från
Ta-rik ibn Zijäd, anförare för de araber, vilka
711 erövrade Spanien. Denne anlade här ett
kastell för att trygga förbindelsen med Afrika.
Först 1462 erövrades G. av spanjorerna och
befästes av dem ytterligare. 1704 intogs G.
efter 3 dagars belägring av engelska och
holländska stridskrafter, eg. för den
habsburg-ske tronkrävaren Karl (III). Engelsmännen
behöllo dock fästet för egen räkning, och i
freden i Utrecht 1713 avträddes G. formligen till
England. Under de förhandlingar, som
före-gingo kvadruppelalliansen (se d.o.), gåvos
några halva löften om G:s återlämnande, men
dessa infriades ej, och
1720 och 1726 sökte
spanjorerna fåfängt
intaga G. 1779—83
före-togo emellertid franska
och spanska
stridskrafter en långvarig, i
krigshistorien mycket berömd
belägring av G. G.
försvarades dock med
glänsande tapperhet och stor
skicklighet av general G.
A. Eliott och undsattes
upprepade gånger av
engelska eskadrar.
Sedan dess har intet
allvarligt angrepp gjorts mot
G., vars betydelse
ytterligare stigit efter
Suezkanalens öppnande. —
1607 slogo
nederländar-na vid G. en spansk
flotta, 1664 ägde en strid
mellan nederländska och
engelska skepp rum
här. P.S
— 275 —
— 276 —
GIBRALTAR
SUND
Skala 1’800000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
