Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaser, Julius Anton - Glaser, Curt - Glasera - Glasetsning och glasgravering - Glasfluss - Glasförsäkring - Glasgalla - Glasgow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASER
Glaser [glä’zar], Julius Anton,
österrikisk jurist och politiker (1831—85), 1856 prof
i Wien, 1871 justitieminister, från 1879
gene-ralprokurator vid högsta domstolen där. G
är skaparen av den ännu gällande österrikiska
straffprocessordningen 1873 och har bl.a. utg.
”Handbuch des Strafprozesses” (2 bd, 1883—
85; bd 3 utg. 1907 av F. Oetker). E.K.
Glaser [glä’zar], Curt, tysk konsthistoriker
(f.1879), först anställd vid Berlinmuseets
koppar-stickssamling, 1926 direktör för det statliga
konstbibi.; har utg. monografier över H.
Hol-bein d.ä., L. Cranach (samt Cranachs
teckningar 1922), vidare över Edv. Munch, E.
Manet och P. Cézanne; ytterligare ”Die altdeutsche
Malerei” (1924) samt flera arbeten om
europeisk och japansk grafik, slutl. ”Die Kunst
Ostasiens” (1922) och ”Ostasiatische Plastik”
(1925). E.W.
Glase’ra, överdraga med glasyr (se d.o.).
Glasetsning och glasgravering, tekn.,
metoder för anbringande av utsirningar och märken
på glasföremål genom kemisk utlösning el
av-slipning av ett tunt ytskikt å glaset. Den
verksamma beståndsdelen i de kemiska lös
ningsmedel, som användas vid etsning, är
fluorvätesyre, HF, vilken angriper glasets
ki-selsyra under bildning av gasformig
kiselfluo-rid, SiF4. Alltefter den form, i vilken
fluorvätesyran användes, utfaller etsningen på olika
sätt. Fluorvätesyra i vattenlösning utlöser ej
blott kiselsyran utan även de övriga
glasbeståndsdelarna och ger därför s.k. klar
etsning utan mattering av ytan. Man använder
sig härav även för s.k. syrapolering av större
glasytor. För matt etsning användes
fluorvätesyra i gasform el. en deg el. koncentrerad
lösning av flusspat el. annat fluorhaltigt ämne
i svavel- el. saltsyra, vanl. med tillsats av
kaliumsulfat el. andra indifferenta salter. F’uor
vätesyran utlöser då endast kiselsyran i
glaset och kvarlämnar övriga beståndsdelar som
fluorider i form av små kristaller, vilka
reflektera ljuset i alla riktningar och giva ytan ett
matt utseende. Tillsatser av indifferenta
salter i etsmedlet motverkar upplösningen av
dessa kristaller och medföra kraftigare
mattering. Etsning kan även ske med
alkaldluo-rider i fast form under upphettning. Etsninj
med gasformig fluorvätesyra användes särsk.
för anbringande av delstreck på mälkärt, by
retter o.d. Föremålen överdragas med ett tunt
vaxlager, i vilket delstrecken inritas med eu
delnings- el. graderingsmaskin. Vid
behandlingen med fluorvätesyra angripas då endast
de ställen, där vaxet bortskrapats. Utsirmngai
på prydnadsföremål av glas utföras på likartat
sätt genom överdragning av dc partier, som ej
önskas etsade, med ett skyddande lager av vax,
i terpentin löst asfalt el.dyl., varefter föremå
len utsättas för inverkan av ett etsmedel.
Själva etsningen är en synnerligen enkel process,
och den egentliga svårigheten ligger i anbring
andet av skyddslagret med den önskade
teckningen. Där arbetet ej sker direkt för hand,
använder man litografiska och liknande
metoder, varvid teckningen reproduceras i
lämpligt skyddsmaterial på ett papper och
avtryc-kes på glaset. Matt etsning av större ytor
användes vid framställning av fotografiska
mattskivor o.d. Vid gravering genom slipning el.
ritsning med diamant (se G 1 a s s 1 i p n i n g)
erhålles utsirningar av likartat utseende som
vid etsning. I.S.
Glasfluss, en lättsmält, vanl. alkalirik
glasmassa.
Glasförsäkring utgör försäkring mot skada,
som uppkommer å glas genom bräck el.
sön-derslagning. Skada, uppkommen genom t.ex.
brand, åskslag, explosion el. repning,
innefattas i regel icke i g. G. uppkom i England
och Frankrike samt infördes 1868 i Sverige.
Med den starkt ökade användning, glas under
senare decennier fått i moderna byggnader,
särsk. affärsbyggnader, har g. fått en alltjämt
ökad betydelse. Vid 1930 års utgång
meddelade i Sverige 20 inhemska försäkringsbolag
g., med ett sammanlagt direkt
försäkringsbestånd 31/i2 1930 av 28,3 mill. kr. och en
motsvarande premieintäkt av 0,82 mill. kr. Th.Dn.
Glasgalla, se Glastillverkning.
Glasgow [glä’sgåu], stad i grevskapet Lanark,
Skottland; är Englands näst största och
Skottlands största stad och främsta handels-,
industri- och sjöfartscentrum; 1,088,417 inv.
(1931). G. ligger på båda sidor om floden
Clyde, över vilken flera broar leda. Närmast
floden är terrängen flack, längre bort
kuperad. Katedralen, Saint Mungo el. High Church,
belägen på en höjd i gamla staden, är urspr.
uppförd i normannisk (romansk) stil men
visar övervägande gotiska drag. Bredvid ligger
Hamnbild från Glasgow med Broomielaw, en av
kajerna, i förgrunden.
— 423 —
— 424 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
