Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gleichenia - Gleichen-Russwurm, Carl Alexander - Gleim, Johann Wilhelm Ludwig - Gleiwitz - Glemmen - Glemminge - Glen - Glencoe - Glenesk - Glenmore, nan Albin - Glen Roy - Glete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLEICHEN-RUSSWURM
tidigare perioder i jordens historia, särsk.
krit-tiden, haft mycket stor utbredning. A.V-e.
Gleichen-Russwurm [glål’zan-ro’svorm],
Carl Alexander, tysk skriftställare (f
1865). Förf, till socialetiska och
kulturhistoriska arbeten, som utkommit i många uppl.;
på sv. finnas ”Sällskapslivet” (1911),
”Riddar-liv” (1921), ”Det galanta Europa” (1919). Som
romanförf. framträdde G. i ”Die Macher und
die Macht” (1915), som dramatiker i
”Tra-gödie der Schönheit” (1914). Rth.
Gleim [glälm], Johann Wilhelm L u
d-w i g, tysk skald (1719—1803). Under sin
studenttid i Halle
var G. med om att
grunda den s.k.
ana-kreontiska diktarskolan. Sedermera
bosatt i Halberstadt,
där han blev
kanoni-kus, stod han i
livlig kontakt med den
litterära utveckling
en i Tyskland och
tog sig särsk. an de
unga skalderna
(”Va-ter Gleim”). Någon
djupare förståelse för det livskraftigaste i tiden
ägde han dock ej. Av Lessings stridbara
manlighet kände han sig närmast bortstött,
liksom av Goethe och Schiller från xenietiden.
Mest berömd har G. blivit genom
”Preussi-sche Kriegslieder... von einem Grenadier”
(1758, kritisk uppl. av A. Sauer, 1882), vari
han besjöng Fredrik II. Vidare skrev G.
”Fabeln” (1756—57), ”Lieder nach dem
Anakre-on” (1766), ”Oden nach dem Horaz” (1769).
”Sämtliche Werke” (8 bd, 1811—13). — Litt.:
K. Becker, ”G.” (1919). A.Bd.
Gleiwitz [glal’vits], stad i prov.
Oberschle-sien, Preussen, vid Oders biflod Klodnitz och
vid Klodnitzkanalen; 81,552 inv. (1925). G.,
som är en viktig järnvägsknut och har
flyghamn, har tack vare rika kolförekomster i
närheten blivit en av medelpunkterna inom det
oberschlesiska industriområdet med
järnhyttor, metallgjuterier, rör-, maskin-,
pappers-och kemiska fabriker. S.
Glemmen, hd i östfold fylke, s. Norge,
omfattar s. delen av Rolvsöy, n. om Fredrikstad;
23,46 kvkm.; 13,025 inv. (1930). S.
Glemminge, s:n i Ingelstads hd,
Kristianstads län, invid länsgränsen, ö.n.ö. om Ystad;
2O,so kvkm., allt land; 1,131 inv. (1931; 56 inv.
pr kvkm.); 18,36 kvkm. åker (1927; 90,4% av
arealen), ingen skogsmark. — Pastorat: G.
och Tosterup, Ingelstads kontrakt, Lunds
stift. S.
Interiör från Glemminge kyrka.
Glen, ett keltiskt ord för trång dal, dal
kjusa; vanligt i högskotska ortnamn.
Glencoe [glänkåu’], trång klippdal i n.
delen av Argyllshire i Skottland. ■— Blodbadet i
G. 13/a 1692 föranstaltades av Lord
Breadel-bane (se denne), vilken begagnade sig av att
Mac lan, chef för klanen Mac Donald av G.,
uppskjutit sin underkastelse under Vilhelm
III till den sista utsatta dagen och då genom
vederbörande ämbetsmans frånvaro hindrats
att avlägga trohetseden. Ett stort antal Mac
Donalds mördades här med kallt blod, och
klanens makt bröts fullständigt. P.S.
Glene’sk, Lord, engelsk tidn.-ägare, se A.
B o r t h w i c k.
Glenmore [glänmä’], G. nan Albin,
”Albions stora dal”, c:a 100 km. lång, rätlinjig
och trång dalgång i Skottland, mellan Loch
Linneh på v. till Moray firth på ö. kusten,
skiljer Northern highlands från
Grampianber-gen i s. G., som till större delen upptages av
de långsträckta och djupa sjöarna Loch Ness,
Loch Oich och Loch Lochy, följes av
Kale-doniska kanalen. S.
Glen Roy [glän rai], dalgång i Skottland,
sidodal till Glenmore, på n. sidan av Ben Nevis,
bekant för sina vackra strandlinjer. S.
Glete, se Blyfärger och Blyoxider.
— 455 —
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
