Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödgning - Glödgugn - Glödjärn - Glödkatodrör - Glödlampa - Glödljus - Glödning - Glödritning - Glödspån, hammarslagg, valssinner - Glödstrumpa - Glödstålsmetoden - Glödtändning - Glöersen, Jakob - Glögg - Glömminge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÖDGUGN
hastig el. långsam avkylning åstadkomma
omvandlingar i metallens kristallbyggnad för att
på så sätt modifiera dess fysikaliska
egenskaper, t.ex. göra den mjukare el. hårdare. G.
av metaller i större skala sker i glödugnar,
i vilka metallföremålen införas direkt på
ugns-härden el. inlagda i glödpannor el.
glödgrytor för att skyddas mot oxidation. Se
Metallografi, Järn- och
ståltillverkning, Värmebehandling och
Ugnar. Temp. vid g. bedömes ofta med
ledning av färgen hos den av materialet utsända
ljusstrålningen. Av följ. tab. framgå
g.-färger-na hos stål vid några olika temperaturer:
Färg Temp. °C.
mörkbrun ...... .. 550
brunröd .......... 630
mörkröd .......... 680
mörkt körsbärsröd 704
körsbärsröd ...... 770
ljust körsbärsröd . 800
ljusröd .......... 850
blekt ljusröd .... 900
gulröd .......... 950
gul ............ 1,000
ljusgul ....... 1,100
gulvit ....... 1,200
vit......... över 1,300
Man talar därför även om brunvärme,
rödvärme, gulvärme etc. och avser därmed de mot
dessa g.-färger svarande temp. En van person
kan med ledning av färgen under likartade
yttre belysningsförhållanden bedöma g.-temp.
med en noggrannhet av något tiotal grader.
Säkrare är dock uppmätning med optisk
pyro-meter (se d.o.), varvid man jämför materialets
strålning med ljuset från en kropp med
reglerbar och på en skala avläsbar temp. I.S.
Glödgugn, se Glödgning och Ugnar.
Glödjärn, med., se Glödande järn.
Glödkatodrör, se Elektronrör och
Röntgenrör.
Glödlampa, se Elektrisk belysning,
sp. 340.
Glödljus, det ljus, som uppstår, om man i
en icke lysande låga upphettar en fast kropp
till glödning, se Acetylenbelysning, K.
v. Auer, Drummonds kalkljus och
Gasglödljus. R.L-n.
Glödning, den från kroppar på gr. av hög
temp. hos desamma utgående ljusemissionen.
Om temp. successivt ökas, utsändes vid temp
under c:a 500° endast långvågig
värmestrålning. Vid denna temp. börjar emissionen av
synligt ljus, rödglödning, och vid
ytterligare temp.-stegring tillkomma strålar av
alltmera kortvågig, energirik art. När den
kort-vågiga gränsen av det utsända ljuset nått det
ultravioletta spektralområdet (vid o. 1200°),
inträder vitglödning. Gränstemp. variera
något från ämne till ämne. N.R-e.
Glödritning, ornerandet av träföremål med
en glödande metallspets, förekom sedan
gammalt inom allmogeslöjden. Som en imitation
därav uppstod under hemslöjdsrörelsens
barndom vid 1800-talets slut ett ivrigt utövande av
g., vilket nu gjordes med särskilda apparater
med en biåslampa och en platinaspets. G
målades därpå ofta. Tekniken förekommer
ännu på det industrimässigt framställda hem
slöjdsimiterande kram, som salubjudes särsk.
till utländska turister. I
Glödspån, hammarslagg,
valssinne r, kallas den oxidbeläggning, som bildas,
då glödande järn el. stål är i beröring med
oxiderande gaser (luft, kolsyra, rökgaser). Bil
dar g. endast en tunn hinna, brukar denna
sitta väl fast (gjuthud, valshud), i tjockare
lager är den spröd och lossnar vanl. lätt vid
slag och stötar. G. avlägsnas, om så är
erforderligt genom betning, d.v.s. neddoppning
av godset i syra, oftast varm svavelsyra. Den
kemiska sammansättningen varierar efter om
ständigheterna men brukar antagas motsvara
formeln Fe3O4, järnoxidoxidul. Bildningen av
g. är av en ej ringa ekonomisk betydelse vid
järn- och ståltillverkning, enär man därigenom
förlorar ett par procent el. mera av materialet
i form av avbränna vid dess värmning och
varmbearbetning. I.S
Glödstrumpa, se Gasglödljus.
Glödstålsmetoden, metall., en av österrikaren
P. Tunner under mitten av 1800-talet
uppfunnen, numera övergiven metod för
stålframställning genom färskning av tackjärn utan
smältning. Tackjärn i form av stänger
inpackades med järnmahnspulver i kistor, och
dessa upphettades i ugnar till hög temp.
under 2%—3 mån., varvid tackjärnets kol
bort-färskades av malmens syre. Det på så sätt
framställda glödstålet nedsmältes oftast i de
gel el. bereddes till garvstål (se d.o.). Meto
den hade en kort blomstringstid, särsk. >
Steiermark, men utträngdes fullst. av de snart
därpå framträdande bessemer- och martinme
toderna. I.S
Glödtändning, se Tändapparat, Tänd
stift, Gaständar e, Förbrännings
motor.
Glöersen, Jakob, norsk målare (1852—
1912), tillhörde den krets av skandinavisks
målare, som o. 1880 bröto med
Düsseldorf-skolan och anslöto sig till det nya friluftsmå
leriet i Paris. G. är framförallt det allvarliga
skogslandskapets målare (t.ex. ”Vinter”), äkta,
vederhäftig och nationell i sin svårmodiga
stämningslyrik. M.Bjn
Glögg, juldryck, som framställes därigenom
att konjak el. brännvin, ofta blandat med vin
brinnande öses över socker, vilket därvid del
vis löses. Drycken försättes med kryddor, rus
sin och mandlar och förtäres varm. Wk
Glömminge, s:n i Algutsrums hd, Kalmar
län, på Ölands v. sida, n. om Färjestaden’
— 491 —
— 492 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
